OS-deltagare

Jag tänker inte på min släkt som särskilt idrottande, även om jag vet att mamma Ulla och hennes bror Rolf orienterade flitigt i ungdomen; de fick båda medalj i skol-SM och åtminstone mamma deltog ett år i SM. Och för ett nutida idrottande exempel, se min kusin Mårten Klingberg. Men nu har jag hittat 2 personer, från olika delar av släkten, som tävlat i Olympiska spel!

Jag har länge känt till morfars kusin Axel Nordlander (1879-1972), som var son till Sigrid, dotter till Erland Theodor Klingberg och Sophie, född Baalack, och hennes man Harald Nordlander på Hagge. Axel Nordlander vann guld i fälttävlan i OS i Stockholm 1912. Han vann faktiskt två guldmedaljer, både individuellt och i lag, för samma insats. (De tre bästa från varje land räknades ihop som ett lag.) Fälttävlan var en slags femkamp till häst och var ursprungligen en militär gren inom ridsporten; Axel Nordlander var ryttmästare vid skånska husarerna, och jag antar att de andra deltagarna också var officerare. För detaljresultat, se Axel Nordlander.

Axel Nordlander på Lady Artist.
Axel Nordlander på Lady Artist 1912.

Nu i helgen upptäckte jag att även mormors farbror Ernst Serrander (1883-1941), son till Otto Serrander och hans hustru Jenny, född Lindquist, deltagit i OS. Han var löpare och sprang 800 meter och 5 engelska mil vid OS i Aten 1906. (Ett extra OS som 10-årsjubileum av det första i modern tid.) Tyvärr fick han dock ingen medalj, se Ernst Serrander för detaljer. Till vardags arbetade Ernst på familjens tidning Norrlands-Posten, där han var chefredaktör 1916-1941.

Ernst Serrander (1883-1941)
Ernst Serrander (1883-1941)

Elfgren

Det är väl känt inom släkten att namnen Elfstrand och Elfbrink togs av varsin bondpojke från Älvkarleby, som i början resp. slutet av 1700-talet flyttade till Gävle och tog sig namn efter födelsesocknen och älven som rinner där; båda blev sedan förmögna grosshandlare. (Se  Elfbrink, Elfstrand och Göransson.)

Däremot har jag aldrig hört talas om Elfgren. Så jag blev lite nyfiken när jag häromveckan läste husförhörslängder för Gävle (för att skriva sidan Gävle och släkten) och såg att Olof Elfbrink under minst 25 års tid hade en inneboende Daniel Elfgren; Daniel kom nog till Olof Elfbrink redan 1803, 9 år gammal,  och bodde kvar till sin död 1831. Han var först skolelev, sedan betjänt och slutligen bokhållare, säkert i familjefirman Dan. Elfstrand & Co. I husförhörslängderna står hans födelseår 1794, men inget om hans ursprung. Däremot finns tur nog hans bouppteckning bevarad, och där står att hans arvingar är hans mor Anna Danielsdotter och bröderna Erik och Olof Elfgren. Danielsdotter är ju ett ganska ovanligt namn, men Olof Elfbrinks far hette Daniel och det var lätt att verifiera att denna Anna Danielsdotter var Olof Elfbrinks äldre syster.

Daniel Elfgren var alltså Olof Elfbrinks systerson, som även han var bondpojke från Älvkarleby och flyttade till Gävle, där han tog sig namnet Elfgren efter det vanliga mönstret i familjen. Däremot blev han inte så framgångsrik som Elfstrand och Elfbrink, och dog rätt ung, så det är inte konstigt att jag inte hört talas om honom tidigare.

Även Daniels bröder tog alltså namnet Elfgren, men namnet Elfgren dog ut i de grenarna också. Se vidare sidorna Elfgren och Mälby på Väddö.

 

Släktens tidigare gårdar och hus i Gävle.

Det är välkänt att delar av släkten har bott i Gävle. Jag har de senaste veckorna tagit reda på precis var olika släktingar i grosshandlarfamiljerna Elfstrand, Elfbrink och Göransson bodde. En detaljerad beskrivning, med kartor, finns nu på sidan Gävle.

Järntorget med Elfbrinks hus (E) till vänster. Teckning av A. Bång 1843.
Olof Elfbrinks hus vid Järntorget, senare Wilhelm Elfbrinks.
Elfstrand_Valleyska_huset
Daniel Elfstrand byggde och bodde i vänstra halvan av detta stenhus på N. Strandgatan. Högra halvan byggdes av hans svåger; här bodde senare bl.a. Daniel Elfbrink, Wilhelm Elfbrink och Lina Elfbrink f. Ekstedt.

 

En fortsättning, om Serrander, Lyman och Klingberg, kommer senare.

Kyrkogårdsvandring i Gävle med visning av Elfbrinkska gravkoret

Elfbrinkska gravkoret med åhörarskara
Elfbrinkska gravkoret med en intresserad åhörarskara.

Den 25 augusti ordnade Länsmuseet Gävleborg och kyrkogårdsförvaltningen en vandring på Gävle gamla kyrkogård med visning av både Enneska och Elfbrinkska gravkoren; för en gångs skull öppnades såväl kapellen på övervåningen i de två gravkoren som gravvalven under dem för allmänheten. Anledningen var att det nu satts upp informationsskyltar, bland annat vid Elfbrinkska gravkoret. Omkring 140 personer deltog; däribland från vår släkt Tage Klingberg, Ulla Janson, Svante Janson, Julie White och Sofie White. Ulrika Olsson från länsmuseet berättade om kyrkogården och om Enneska gravkoret, och Svante Janson om det Elfbrinkska.

Se fler (gamla och nya) bilder och läs om Elfbrinkska gravkoret på den nu något uppdaterade sidan Elfbrinkska gravkoret.

skylt-Elfbrinkska-2
Ny skylt vid Elfbrinkska gravkoret.
Ulrika Olsson berättar framför Elfbrinkska gravkoret
Ulrika Olsson berättar framför Elfbrinkska gravkoret.
Svante Janson berättar framför Elfbrinkska gravkoret
Svante Janson berättar framför Elfbrinkska gravkoret.
Enneska gravkoret
Enneska gravkoret. Per Ennes (1756-1829) var också grosshandlare i Gävle, och lät bygga sitt gravkor redan 1821, i god tid före sin död. Han var alltså en äldre kollega till Olof Elfbrink och hans svågrar som byggde det Elfbrinkska gravkoret knappt 20 år senare, och de ville säkert visa att de kunde lika bra som han, och helst överglänsa hans gravkor. Bedöm själva om de lyckades.

Viktor Klingberg

Käre Viktor Klingberg!

Föga anade du, då du klev på Sydafrikabåten för att fly dina skulder i mars 1894, att du och ditt liv  skulle komma att bli granskat 120 år senare. Vi har nästan alla dina brev hem till dina föräldrar och en del till syskonen, kyrkoarkiven är lättillgängliga på internet  och i Sydafrika finns vänliga arkiv som skickat ytterligare dokument. Det har varit relativt enkelt att följa dig i livet.

Vi vet nästan allt om dig nu: var du bodde som ung (men snälla, berätta var du var informator 1876-77),  dina studier (var du i Lund eller tog du bara med.lic examen där?), många av dina läkarvikariat (men bodde du verkligen hemma hos dina föräldrar i Uppsala mellan jobben?), dina olika resor i Sydafrika (tack vare breven),  din ekonomiska situation (varför blev du skuldsatt?) och din Sydafrikanska familj (men var finns din adoptivsons barn?).

Ditt liv har under ett års tid löpt parallellt med vårt och du har näst intill dagligen (till din brorsons dottersons dotters förtret) diskuterats vid köksbordet. Vi går nu vidare till andra släktingar då vi egentligen uttömt alla resurser för information kring ditt liv. Obesvarade frågor får förbli obesvarade tillsvidare.  Läs här om ditt liv:  Viktor Klingberg.

Bästa hälsningar

Svante  &  Julie

 

 

 

 

Exlibris

Under sommaren har vårt bibliotek blivit sorterat, städat och exlibrismärkt! Biblioteket omfattar cirka 4500 böcker, allt från barnlitteratur till kvinnohistoria, från 1703 till modern tid, dvs ett helt vanligt bibliotek…

Mer intressant är att sammanlagt inte mindre än 38 släktingar har bidragit med böcker; här finns lite arvegods från Julies sida,  men så mycket mer från Svantes anfäder och -mödrar.  Några få utav dem har också ett exlibris:

 

Exlibris Torsten Serrander

Torsten Serrander (1875-1940); ett s.k. märkesexlibris

 

exlibris Gripensvärd brunt

exlibris Gripensvärd

Gripensvärd: Fredrik (1865-1942) och Siri (1868-1944); ett heraldiskt exlibris i två färgvarianter (blått och brunt)

 

exlibris Sofi Fogelmarck

Sofi Fogelmarck (1864-1924); ett symboliskt exlibris

 

exlibris Klingberg

Klingberg: Erland Theodor (1866-1938 ) och Anna (1867-1953); ett s.k. herrgårdsexlibris som visar Mackmyra. Det finns i två färger (brunt och svart) men vi har bara det i brunt. Märta Redlund (1888-1954) skall ha ritat det 1914.

 

exlibris Ulla Bo Janson

Janson: Ulla och Bo; ett s.k. landskapsexlibris, som visar Stora Tuna

 

Exlibris Svante Janson Julie White

Svante Janson och Julie White; ett monogramexlibris med namn

 

Det inger en ödmjuk känsla att få förvalta så mycket släktlitteratur och det ger en intressant inblick i vad släkten ägde och läste.Systrarna Fogelmarck (Sofi, Anna och Siri) var uppenbarligen livliga läsare och boksamlare, liksom Erland Theodor. Några av Sara Serranders flickböcker finns hos oss liksom Per Gustaf Lymans (1811-91) familjebibel.

Av detta kan följande lärdom dras: skriv alltid namn och årtal i böcker, skaffa gärna ett exlibris och investera  dessutom i bokintresserade anförvanter!

Torsten Serranders släktbok

Min mormorsfar Torsten Serrander (1875-1940) skrev ca 1918 på skrivmaskin ett häfte (28 sidor, i ett exemplar, möjligen med någon kopia) där han förtecknar ”sina närmaste släktingar”, vilket inkluderar hans sysslingar och deras barn, dvs alla ättlingar till hans farfars, farmors, morfars och mormors föräldrar. Jag har nu kopierat denna lilla men innehållsrika släktbok: Torsten Serranders släktingar.

Se även sidan Serrander. Mer information om släkten Serrander kommar vid ett annat tillfälle.

Viktor Klingberg och blomman Senecio klingbergii

Viktor Klingberg (1856-1947), son till Erland Theodor Klingberg och Sophie Klingberg, född Baalack var läkare men också amatörbotaniker. Han emigrerade till Sydafrika 1894 (se Viktor Klingbergs Afrikabrev), och de första åren i Afrika samlade han en hel del växter som han skickade till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Viktor hade även kontakt med Museum of Natural History i London, men tyckte att de erbjöd för lite betalt. (Vad, om något, han fick från Stockholm vet vi inte.) Sedan verkar han ha slutat skicka växter, kanske eftersom han då lämnat nybyggarområdena i Matabeleland och bodde på mer etablerade platser i Sydafrika där floran nog var mer känd.

Som Wilhelm upptäckte för några år sedan så fick en av Viktors växter (en korsört) senare namnet Senecio klingbergii till hans ära. Tyvärr anses detta numera vara samma art som Senecio discifolius (numera kallad Emilia discifolia), så namnet används inte längre.

Namnet Senecio klingbergii gavs av den tyske botanikern Joh. Mattfeld som studerade Viktors samling och 1922 skrev en artikel i Notizblatt des Königl. botanischen Gartens und Museums zu Berlin där han identifierar sammanlagt sju nya arter. Likaså har en lav som Viktor plockade i Bechuanaland sedan beskrivits som en ny art Usnea acanthera. Några av Viktors växtexemplar är alltså typexemplar, dvs de exemplar som definierar arterna, och de är därför fortfarande viktiga för den botaniska forskningen.

Mattfeld skriver i sin artikel att Viktors samling i Naturhistoriska riksmuseet omfattar ungefär 300 växter; i riksmuseets databas Krypto-S finns av dessa f.n. 33 växtexemplar (31 kärlväxter och 2 lavar) insamlade av Viktor i Matabeleland och Bechuanaland (nuvarande Zimbabwe och Botswana) 1895-1896. Åtta av dessa (de åtta typexemplaren) finns med bild; länkar till några av dessa finns nedan.

Söker man i databasen på ”insamlare Klingberg” hittar man dessutom en sydbläddra Utricularia australis som Viktor plockade i Värmland som 17-åring, liksom 3 växter plockade av hans storebror Richard (1854-1907) som tonåring, däribland en ängsgentiana Gentianella amarella från Gustafsström där familjen bodde.

Senecio klingbergii
Senecio klingbergii (Naturhistoriska riksmuseet)
Officiella beskrivningen av Senecio klingbergii
Den officiella beskrivningen av Senecio klingbergii, av Joh. Mattfeld 1922 i Notizblatt des Königl. botanischen Gartens und Museums zu Berlin Bd. 8, Nr. 72, pp. 176-181.

 

Länkar till bilder på några av Viktors växtexemplar:

Elfbrink på Väddö

Väddö kyrka
Väddö kyrka

Olof Elfbrink (1773-1835) var bondson från Älvkarleby, men flyttade som 15-åring till Gävle där han så småningom blev en av stadens största grosshandlare, köpte Mackmyra bruk, m.m. (Se sidorna Elfbrink och Elfbrink, Elfstrand och Göransson.) Han hade flera bröder som senare också tog namnet Elfbrink.

Yngste brodern Nils (1782-1837) flyttade också till Gävle som tonåring, där han verkar ha först gått i skola och sedan arbetat hos grosshandlaren Daniel Elfstrand, där också Olof arbetade och 1802 blev kompanjon.

1804 köper Olof Elfbrink en gård (Rusthållet) i Mälby på Väddö, bredvid Väddö kyrka, och dit flyttar 22-årige Nils som arrendator eller förvaltare. Dessutom flyttar deras nu åldriga föräldrar Daniel Nilsson (1727-1815) och Cajsa Jansdotter (1741?-1824), 77 resp. 63 år, dit från Älvkarleby, och bor resten av sina liv där hos Nils. Det är oklart vem som hjälpte vem, men min gissning är att Olof Elfbrink ordnade detta för att ge sina föräldrar en trygg och bekväm ålderdom, samtidigt som lillebror Nils kanske redan hade tröttnat på affärslivet och hellre levde på en gård på landet. Nils blev i alla fall kvar på Mälby till sin död 33 år senare.

Nils Elfbrink gifte sig 1819 med Abigael Lemon (1797-1872), en smedsdotter från Ortala bruk vid Väddö, men de fick inga barn. Efter Olofs och Nils död sålde Olofs arvingar gården, men änkan Abigael fick bo kvar i något hus på gården tills hon dog 35 år senare.

Nils Elfbrinks grav finns kvar på Väddö kyrkas kyrkogård, med ett järnkors med hans namn. Föräldrarna och hustrun är också begravda på Väddö, men vi vet ej om de ligger i samma grav.

Bilderna togs vid ett besök på Väddö idag. Den gamla huvudbyggnaden på gården där de bodde verkar inte finnas kvar, och gården har senare delats upp på tre gårdar. (Mälbys historia kan läsas i artikeln Mälby.)

BOKHÅLLAREN NILS ELFBRINK  Född d. 10 Nov 1782 Död d. 29 Mars 1837
BOKHÅLLAREN NILS ELFBRINK
Född d. 10 Nov 1782 Död d. 29 Mars 1837