Barnhusbarnet Carl Elof Gottlieb Serrander

No 3234 Carl Elof Gottlieb, Allmänna barnhusets rulla
No 3234 Carl Elof Gottlieb, Allmänna barnhusets rulla.

Otto Serranders bror Elof Serrander (1849-1912) bor 1884-1888 i Gävle med sin familj, som består av hans hustru Hilda Amalia (Malin), f. Öqvist (1854-1893) och två barn som föds i Gävle,1 och dessutom ”mannens före äktenskapet barnhusbarnet Carl Elof Gottlieb”, född 1873.2 I husförhörslängden står vid Carl Elof Gottlieb också anteckningen ”legal. av Serrander 1/7 84”. Nu, när han är 10 år gammal, blir han alltså officiellt erkänd av fadern.

Från början var det officiellt tyst om härkomsten. Carl Elof Gottlieb föddes i Örebro 28/6 1873 (när Elof var 23 år); i Örebros födelsebok står ”Modren okänd från Hallsberg, 23 år” och inget alls om fadern. Barnet Carl Elof Gottlieb blir i alla fall döpt dagen därpå, och får två faddrar.3 Och han får alltså pappans namn Elof, vilket blir hans tilltalsnamn (åtminstone som vuxen). Ett brev i Allmänna barnhusets arkiv visar att modern hette Anna Lovisa Carlson.4 5

Elof Serranders mor.
Modren Anna Lovisa Carlson född den 29 Augusti år 1850 i Kumla

Tre veckor gammal (19/7 1873) intas lille Elof på Allmänna barnhuset i Stockholm, mot en avgift på 300 riksdaler.6 Fem månader senare, 8/12 1873, blir han fosterbarn hos ett båtsmanspar i Sandby på Öland; de har också ett par andra fosterbarn (varav åtminstone ett till var barnhusbarn från Stockholm).

1/10 1880, när han är 7 år, flyttar lille Elof sedan till sin pappa Elof d.ä., som då är lantbrukare och är inspektor på en gård i Kisa socken i Östergötland. Elof d.ä. är ogift, men det finns naturligtvis pigor på gården som kan hjälpa till med barnet. I husförhörslängden står han nu som sonen ”Carl Elof Gottlieb Serrander”, men det noteras också att han är barnhusbarn nr. 3234.7 Barnhuset har fortsatt uppsikt över sina barn, och i dess rulla står noterat att barnet flyttade till lantbrukaren Elof Serrander i Kisa (utan kommentar om släktskapen).8

Far och son flyttar 1882 till Stenbrohult i Småland, där Elof d.ä. arrenderar en gård. Men här är prästen försiktigare, eller mer konservativ, och barnet står i husförhörslängden inte som son utan bara som barnhusbarn, och utan efternamn. Elof d.ä. gifter sig här 1883 med Hilda Amalia Öqvist, och 1884 flyttar familjen till Gävle, där alltså sonen nu officiellt erkänns. 1888 flyttar familjen till Simonstorp i Östergötland, och här står Elof d.y. som ”hans son” (till skillnad från de gemensamma barnen som står under rubriken ”deras”).9

1889 flyttar Elof d.y. ensam till Stockholm, nu 16 år gammal. I Stockholm blir han sedan hotellmaskinist; han gifter sig 1904 och får fyra barn, födda 1903-1908. Elof dör i Stockholm (Solna) 1953.

Barnhuset höll reda på sina barn, och betalade ut fosterlön till fosterföräldrarna tills barnet var 14 år.10 I rullan finns flyttarna till Stenbrohult och Gävle också ordentligt noterade. Det finns också en anteckning att barnet 1875 fått 5 kronor av ”Redbar”, och att pengarna satts in på en sparbanksbok. En för mig kryptisk notering från 1884 syftar kanske på att barnet nu var legaliserat och inte längre barnhusets ansvar.
Den sista noteringen i barnhusets rulla är 24/5 1887: ”Belöning 25 kr.” Såvitt jag förstår gavs detta rätt rutinmässigt som slutpremie till fosterföräldrar när barnet fyllde 14 år (om de väl vårdat barnet i minst fem år).

Men även om Gävles och Simonstorps husförhörslängd talar klarspråk, och Elof d.y.:s bakgrund nog inte var så väldigt hemlig, så var det nog inget man gärna talade om, åtminstone inte offentligt. I Elna Delins (f. Serrander) bok Register öfver släkten Serrander (1912) finns Elof d.y. (med hustru och barn) med som ”adoptivson”, liksom i Torsten Serranders privata maskinskrivna bok Torsten Serranders närmare släktingar (ca 1918). Elna och Torsten var kusiner till Elof d.y., och nästan jämnåriga och måste ha känt honom väl som barn i Gävle, så de visste rimligtvis sanningen, fast de inte ansåg det lämpligt att skriva den.

I Svenska Släktkalendern (1915/16, 1921, 1927 och 1943) finns Elof d.y. och hans familj däremot inte nämnda alls!


Källor:

Kyrkoböcker för Örebro Nikolai, Sandby, Kisa, Stenbrohult, Gävle Helga Trefaldighet, Simonstorp, Östra Husby, Asker.

Rullor mm från Allmänna barnhuset i Stockholm. (Tack till Åse Lo Skarsgård för kopior på brev och andra upplysningar).


Noter:

  1. Sven 1885 och Eywor 1886
  2. Citat från Gävle Helga Trefaldighets husförhörslängd 1881-1885.
  3. ”Carl Fredrik Carlsson och Maria Carlsson, ogifta, båda från Kumla”. Jag tror nu att namnen var påhittade (med eller utan prästens goda minne); modern Anna Lovisa Carlssons föräldrar hette Carl Fredrik Andersson och Maria Christina Florén, och det är knappast en slump att faddrarna har hennes föräldrars förnamn, kombinerade med hennes eget efternamn. Och Kumla var Anna Lovisas födelsesocken, även om hon nu bodde i grannsocknen Kila, liksom hennes far och styvmor (hennes mor Maria hade dött redan 1851).
  4. Det var inte så vanligt att mödrarna lämnade sådana brev, men det hände.
  5. Anna Lovisa Carlsdotter föddes i Kumla socken i Västmanland (söder om Sala) 28/9 1850. Datumet stämmer visserligen inte med brevet, men det verkar rimligt med ett enkelt skrivfel, där någon förväxlat 28/9 och 29/8. I Örebros födelsebok står som sagt ”modren okänd från Hallsberg”, men Hallsberg är nog en nödlögn. Åldern, 23 år, är däremot korrekt (fast avrundad uppåt).
    Anna Lovisa levde hela sitt liv i några olika socknar i samma område av Västmanland. Hon flyttade hemifrån vid 15 års ålder och arbetade som piga. Hur och var hon hösten 1872 träffade Elofs fader Elof Serrander (som då också var 22 år gammal och enligt kyrkoböckerna bodde i föräldrahemmet i Asker utanför Örebro, 10 mil från Kila) vet jag inte alls; Anna Lovisa var då piga i Fläckebo men flyttade på senhösten tillbaka till Kila socken.
    Anna Lovisa Carlsdotter gifte sig 1879 med en 15 år äldre änkling med småbarn; de fick 4 gemensamma barn. Anna Lovisa dog i Kila 1925, 75 år gammal.
  6. 300 riksdaler var 200 dagars typisk arbetarlön; det var också priset för 4 eller 5 kor.
  7. Att barnhusbarnen markerades i husförhörslängderna hade nog mest praktiska skäl. Barnhuset hade kontroll på var barnen bodde hos sina fosterföräldrar efter att ha lämnat barnhuset, och prästerna runt om i landet medverkade i administrationen.
  8. Man kan undra varför pappan då tog hand om pojken, speciellt som han då var ogift. Fosterföräldrarna på Öland ville gärna behålla Elof.
  9. Hilda Amalia som pappan gifter sig med 1883 är som sagt inte Elofs mamma. Hon är född 1854 i Björkviks sn (Södermanland) och har sedan bott med sina föräldrar i Norrköping och Östra Husby (Östergötland) innan hon 1881 flyttar till Kisa som mamsell på en gård; rimligtvis är det här hon träffar Elof, som hon gifter sig med två år senare.
  10. Jag gissar att Elof Serrander också fick fosterlön som fosterfar, fast han var pappa på riktigt; han (jag utgår från att det var han) hade ju en gång betalat avgiften till barnhemmet, som åtminstone delvis täckte fosterlönen. Elof skrev också till Allmänna barnhuset när han 1880 tagit hand om pojken och ber om kläder, vilket barnhuset kunde förse sina barn med vid ett par tillfällen.