Theodordagen 9 november 1919 och 2019…

I söndags hade Fiffan Theodormiddag. Hon beklagade för mig, att hon trots stora ansträngningar ej lyckats få ostron. Jag skulle genast bli exstatisk, men då hördes bröderna vara i antåg.


Den 9 november 1919 firar Sofi Fogelmarck (”Fiffan”) den namnsdag som var vanligast bland männen i Klingbergfamiljen. Hennes syster Annas man Erland Theodor Klingberg, hans far och farfar, liksom hans fyra söner hette alla Theodor i andranamn. Och så har det fortsatt i de fyra nästkommande generationerna, då många manliga Klingbergare, om än inte alla, fått Theodor som andranamn. Sist ut, i sjunde led, är lille Theodor Klingberg, född 2/1 2019, den förste i släkten med Theodor som tilltalsnamn.

Hösten 1919 studerar Fiffans systersöner Axel och Erland och systerdotter Ulla i Stockholm. Citatet kommer just från Ullas brev hem till mamma Anna den 14/11 1919. Fiffan bjuder hem dem till St. Paulsgatan 33A, där hon bor med Märta Redlund. Några ostron verkar det ju dock inte ha blivit… Efter middagen spelades bridge, men man gick hem tidigt, redan klockan 10.

Idag den 9 november 2019, hundra år senare, firas ånyo Theodordagen i Uppsala, utan någon närvarande Theodor eller några ostron; Svante, Julie, Sofie och Johan njuter en god middag på anrik linneduk med anrikt silver.

Var släkten bott i Stockholm, del 1.

Helgens släktutflykt gick till Stockholm, där vi först letade oss fram till Ulla Klingbergs (1901-1923) inackorderingsadress hos änkan Ellen Afzelius på Regeringsgatan 105. Ulla bodde där hösten 1919, då hon läste vid Birgittaskolan (sömnad) och våren 1920, då hon läste vid Åkermans husmoderskola. Huset var rivet, dessvärre.

Ullas mamma Anna Klingberg (1867-1953) bodde själv inackorderad, ett litet stenkast bort, hösten 1884 och våren 1885 hos sin farbror Emil Fogelmarck och hans familj på Kammakargatan 4, precis bredvid Johannes kyrka. Hon läste vid Wallinska skolan för att sedan ta studenten som privatist 1885:

Eftersom byggandet av kyrkan hade påbörjats året innan, måste det varit en intressant utsikt från familjens bostad!

Annas syster Sofi Fogelmarck (1864-1924) bodde under perioden 1918-1921 på St. Paulsgatan 33A, precis vid Mariatorget:

Tvärs över parken finns ännu den bokhandel på St. Paulsgatan 24 (grundad 1888), där Sofi troligen köpte både böcker och skrivmaterial.

Natten tillbringade vi på Hotell C i Stockholm, ovetande om att just på denna plats, Vasagatan 9, hade Annas och Siris moster Anna Lundeberg (1844-1913) och hennes man Christian Lundeberg (1842-1911), en våning 1893-1895, då denne satt i riksdagen. Familjen bodde ju annars på Forsbacka.

Nordström släktfest

Sten och Jenny Nordström med sina 6 söner och deras familjer 26/8 1919

Den sista augusti var jag på Penningby slott nära Norrtälje på en släktfest med mina avlägsna släktingar Nordström.

Min förfader grosshandlaren Daniel Elfstrand (1748-1815) i Gävle hade bl.a. sonen Per Elfstrand D:son (1783-1845), som övertog grosshandlarfirman Dan. Elfstrand & Co tillsammans med sina svågrar Olof Elfbrink (1773-1835) och Anders Petter Göransson (1789-1850). (Se sidorna Elfbrink, Elfstrand och Göransson och Daniel Elfstrand & Co samt artikeln Dan. Elfstrand & Co.) Per Elfstrand gifte sig med kusinen och grosshandlardottern Ulla Valley (1789-1871).

Deras äldste son Daniel Elfstrand P:son (1815-1856) gifte sig med grosshandlardottern Charlotte Sehlberg (1826-1858). Daniel och Charlotte Elfstrand dog båda unga 1856 resp. 1858, och lämnade 4 föräldralösa flickor Alice (1847-1912), Elisabet (Betzy) (1848-1879), Jenny (1849-1932) och Märta (1852-1892).1 De föräldralösa flickorna växte upp hos sin morbror Carl Sehlberg (1821-1901) med familj.2 3

Jenny Elfstrand (1849-1932) gifte sig 1872 med grosshandlaren Sten Nordström (1839-1921). Han var en betydande affärsman i Gävle på sin tid, och byggde bl.a. Centralpalatset, Dalapalatset och Grand Hotel (där han var VD); han ägde Hagaströms tegelbruk och han grundade 1892 Gävles första elverk. Och han köpte 1876 Penningby slott som ”sommarstuga”.

Sten och Jenny Nordström fick 8 barn av vilka 2 dog före ett års ålder. Bilden ovan från Jennys 70-årsdag 26/8 1919 visar Sten och Jenny med de 6 vuxna sönerna Fritz (1873-1958), Simon (1875-1944), Sten (1880-1960), Vilhelm (1883-1961), Nils (1886-1970), Erik (1890-1969) och deras fruar och barn. Av dessa 6 bröder Nordström gifte sig alla utom Sten, och idag finns i livet ett barnbarn och många barnbarnsbarn, barnbarnsbarnbarn och barnbarnsbarnbarnsbarn till Sten och Jenny Nordström.4 Nästan på dagen 100 år efter fotot ovan samlades ca 100 av dessa (med ingifta) till en släktfest på Penningby slott, som nu ägs av ett antal av släktingarna. Jag var inbjuden som en mer avlägsen släkting. Släktfesten ordnades av Bengt Holmerin (ett av Erik Nordströms barnbarn). Han höll ett föredrag om släktens historia; bilderna till hans föredrag kan ses här.

Penningby slott

  1. De hade dessutom haft ytterligare 3 barn som dött före två års ålder.
  2. Carl Sehlberg bodde kvar hos sin far, flickornas morfar, grosshandlaren Nils Sehlberg (1792-1865), och tog efter hans död över både hus och affär.
  3. Dessutom var Charlottes syster Betty Sehlberg gift med Daniels kusin och kompanjon Göran Fredrik Göransson, och de fyra flickorna bodde en del hos dem och kusinerna Göransson på Högbo bruk. (Som de dessutom ärvt en del av efter sin pappa; Göransson köpte även deras del 1861.) Bland annat bodde de där sommaren 1858 då de fick bevittna Göranssons triumf med lyckad bessemerblåsning, som så småningom ledde till Sandvikens järnverk (nu Sandvik).
  4. Ytterligare släktskap med Elfstrand är att Vilhelm Nordström gifte sig med sin kusin Dagmar Brehmer (1884-1941), en dotter till Märta Elfstrand ovan. Och efter hennes död gifte han om sig med sin fyrmänning Carin Sandström (1886-1959), som genom sin morfar Herman Göransson och mormor Lotten Elfstrand härstammade på två sätt från Daniel Elfstrand.

Steninge Slott

Vår släktutflykt gick idag till Steninge Slott, strax utanför Märsta. Här bodde 1873-1888 Julia (1839-1918), f. Elfbrink,och Oscar von Otter (1835-1905). Julia var syster till Svantes morfars mormor Emma Fogelmark (1842-1910), f. Elfbrink.

Slottet, i magnifik barockstil, byggdes under sent 1600-tal och har ägts bland annat av Axel von Fersen (1755-1810). Till hans minne finnes ett stort monument i parken. Slottet ritades av Nicodemus Tessin d.y. och det var en stor invigningsfest 1705, som hedrades av änkedrottning Hedvig Eleonora. Parken designades av Johan Hårleman (1662-1707), kunglig trädgårdsmästare, som var farbror till Svantes mormors morfars mormor far Paco Hårleman (1694-1763) på Forsbacka.

Julia och Oscar von Otter flyttade 1873 till Steninge från Sofiedal i Valbo, där de bott sedan de gift sig 1859. Slottet kostade von Otters 500 000 kr. En ståtlig stenladugård (med O v O på takflöjeln) och nya ekonomibyggnader byggdes. Oscar hade åren innan köpet varit riksdagsman i andra kammaren. Paret hade också en våning inne i Stockholm på flera olika adresser.

Under 1900-talet har Steninge ägts av ett flertal ägare och sedan 2009 av Gelba fastigheter ägt av finansmannen Peter Taube (som är kusinbarn med Svantes granne i Uppsala).

Järnbruk i släkten

Mackmyra bruks smedja, byggd 1839 av Ulla Elfbrink. (Foto: bysmedjan.se)

Flera av mina förfäder och andra släktingar har varit brukspatroner, dvs ägt järnbruk. De mest framträdande är Olof Elfbrink (1773-1835), hans änka Ulla Elfbrink f. Elfstrand (1787-1844) och deras söner Daniel Elfbrink (1808-1846) och Wilhelm Elfbrink (1813-1875) på Mackmyra bruk, samt Wilhelms svärsöner Wilhelm Fogelmarck (1835-1893) och Christian Lundeberg (1842-1911) på Mackmyra bruk och Forsbacka bruk, och dessutom Wilhelms Elfbrinks svåger och kusin Göran Fredrik Göransson (1819-1900) på Högbo bruk, senare Sandvikens järnverk.

Dessa personer var även delägare i andra bruk, och det finns också brukspatroner längre tillbaka i en annan gren av min släkt. Jag har som ett av sommarens projekt studerat detta; nu är jag klar, och en utförlig beskrivning finns i artikeln Järnbruk i släkten.

Hélène Ångström (Pilo) fyller 170 år!

“Föga trodde jag väl den där oktoberkväll jag anlände till det Fogelmarckska hemmet på Wall, nära Gävle, att detta skulle under tretton år vara mitt hem, jag kan nästan säga i ordets hela bemärkelse, ty min plats blev alltmer ett mellanting syster och äldsta dotter”

Så beskriver Hélène Ångström (1849-1943) i sina memoarer hur hon som 23 åring anlände som guvernant till familjen Fogelmarck den 30/10 1872. Hon anlände för att bli lärare först till Sofi (f. 1864) och sedan till Anna (f. 1867) och Siri (f. 1868). Hon berättar senare i livet att flickorna kom att bli hennes andas barn, och hon blev vän med dem för livet.

Men vem var då Hélène? Hon föddes den 29/9 1849 i Uppsala, där hennes far var kommissionslantmätare.  Hélène visade tidigt intresse för studier och läste på Nordins skola i Uppsala. Hon hade undervisning i bl. a. historia, grammatik, franska men också handarbete. En termin i Thengbergska skolan blev det också; ”mycket god och solid undervisning”, där hon bl.a. fick lära sig engelska.

1861 flyttade familjen till Visby och Hélène återvände 1866 till Uppsala för att studera de förberedande kurser som behövdes för att kunna bli telegrafist, ett yrke som öppnats för kvinnor först 1864. Efter examen bodde Hélène hos sina mostrar i Stockholm, gick på en slöjdskola och deltog i offentliga föreläsningar. Hon reste utomlands med mostrarna under vinter 1869 och tjänstgjorde som telegrafist ett år i Visby innan hon fick tjänsten som lärare hos familjen Fogelmarck.

Hon berättar själv i sina memoarer att hon arbetade hårt och nog var utmattad av arbetet; inte bara hade hon de tre flickornas undervisning och pianolektioner att ta hand om, utan också en kusin till flickorna som skulle läsa igen latin och grekiska. Anna skulle, som första kvinna att ta studenten i Gävle, hjälpas fram att ta examen som privatist i Stockholm 1885, och Wilhelm Fogelmark, flickornas far, behövde hjälp med räkenskaperna. Det var också ett intensivt och livligt sällskapsliv i familjen med gäster nästan var dag.

Sommaren 1883 besökte hon Strömstad med Sofi, och träffade där Knut Ångtröm, kandidat i fysik. De blev kära och påbörjade en brevskrivning, som än i dag finns bevarad. Knut var drygt sju år yngre och Hélène var själv mycket tveksam till åldersskillnaden. De var hemligt förlovade i ett år men eklaterade sin förlovning julen 1885. Hélènes ansvar som lärare för flickorna Fogelmarck och deras undervisning var då avslutad. Flickorna fortsatte dock som vuxna kvinnor att var kulturellt intresserade och läste till exempel gärna de böcker som var nyutkomna och på modet. Hélène flyttade från Vall den 15/10 1885 och gifte sig med Knut 1886.

Hélène och Knut bodde först i Stockholm och sedan från 1891 i Uppsala. Paret fick fyra barn: Anders (f. 1888), Hilding (f. 1890), Tord (f. 1892) och Dagny (f. 1895). Sedan Knut avlidit 1910 bodde Hélène kvar i tjänstebostaden vid Engelska parken till 1925, varefter hon flyttade till sin son Anders i Stockholm. Från 1937-1943 bodde Hélène i Uppsala på St Olofsgatan 10, där hon också avled 1943. Hon ligger begravd på Uppsala Gamla Kyrkogård.




Hélène Ångström (Pilo), c. 1885

Skebobruk

Skebo herrgård

Vår resa i Roslagen förra veckan (se Resa till Lymans ursprung) avslutades med Skebobruk. Efter att järnbruket gått i konkurs 1924 blev herrgården ett pensionärshem för välbemedlade äldre herrar. Min morfarsfar Erland Klingberg och hans fru Anna försökte i slutet av 1920-talet få Erlands bror Carl (1863-1934), som bott i London sedan 1883 och nu var pensionär, att flytta tillbaka till Sverige och till Skebobruk; detta blev dock inte av.

Däremot flyttade långt senare, troligen 1950, deras yngsta bror Knut Klingberg (1871-1859) till Skebobruk; han var då pensionerad och sedan 1943 änkling. Han bodde där till 1957; sedan flyttade han till Grapes sjukhem i Gävle där han dog 1959.

Vänstra flygeln 1950, med Knut omgiven av Carl och Sara Klingberg.
Vänstra flygeln 2019

Resa till Lymans ursprung

För några dagar sedan gjorde vi en bilresa till Roslagen. Vi besökte då bland annat de byar nordväst om Norrtälje som min mormors mors släkt Lyman kom ifrån. Vi vet inte exakt vilka gårdar de bodde i, och det är knappast troligt att husen finns kvar, men här följer ett par kort från rätt byar.

Namnet Lyman togs av tre kyrkoherdar i Uppland på 1700-talet: Matthias Lyman (?–1745), kyrkoherde i Ununge, Lars Lyman (1702–1777), kyrkoherde i Vittinge, och Matthias Lyman (1714–1777), kyrkoherde i Lohärad. Vår släkt Lyman härstammar från den yngre Mattias Lyman. Den äldre Matthias tog när han studerade i Uppsala namnet Lyman efter Lyhundra härad som han kom från, och de två andra, som var brorson resp. systerson till honom, följde hans exempel när de började studera. Se vidare sidan Lyman, översikt, eller min artikel om hela släkten Lyman Släkten Lyman (från Lyhundra) (båda från 2016).

Gemensam stamfar för de tre kyrkoherdarna var Lars Nilsson (?-1712) som var deras far, farfar resp. morfar; han var bonde i Nyckelby i Lohärads socken; han var också länsman, samt 1697 riksdagsman i bondeståndet .

Nyckelby i Lohärads socken, Lyhundra härad

Lars Nilssons dotter Kerstin gifte sig med Johan Eriksson (ca 1665-1726) i grannsocknen Estuna, och sonen Matthias (vår Matthias Lyman) föddes i byn Sylta 1714.

Sylta, Estuna socken, Lyhundra härad

Efter studier i Uppsala var Matthias Lyman komminister i Gottröra i 35 år, 1742-1777, innan han slöt cirkeln med att bli kyrkoherde i Lohärads kyrka, strax intill Nyckelby som hans morföräldrar bott i.

Lohärads kyrka

Mattias tid i Lohärad blev dock inte lång. Han tillträdde som kyrkoherde 1/5 1777. Han var änkling, och gifte om sig 1/6 med företrädarens änka Margareta Juliana f. Gedner. Hon var prästdotter från Vittinge, och när hennes far hade dött gifte hennes mor om sig med faderns efterträdare, som var Mattias kusin Lars Lyman. Så Mattias nya fru var styvdotter till Mattias kusin Lars. Men 16/6 dör Lars Lyman i Lohärad; han hade säkert kommit dit till bröllopet. Slutligen dör Mattias Lyman 17/7 1777, efter bara två och en halv månad som kyrkoherde.

Lohärad dödbok 1777 med de två döda prästerna Lyman. (ArkivDigital)

Vi körde också förbi Gottröra kyrka, där Mattias alltså var komminister, och byn Söder Nånö i Estuna socken som den äldsta kända förfadern till honom kom ifrån, Staffan (död ca 1575); se igen Släkten Lyman (från Lyhundra).

Om Daniel Elfstrand & Compani – tillägg

Jag skrev för tre veckor sedan om mina förfäders grosshandlarfirma Daniel Elfstrand & Compani i Gävle, med en utförlig beskrivning av firmans historia, dess ägare och verksamheter i artikeln Dan. Elfstrand & Co.

Jag har sedan dess hittat hela texten till det brev som Göran Fredrik Göransson skrev 5/12 1857 om firmans konkurs. Jag har därför gjort en ny version av artikeln där detta brev finns med som bilaga; jag har dessutom lagt in ett par bilder till. Se länken ovan.

Om släkten