Olof Elfbrinks syskonsöner, I

Olof Elfbrink (1773-1835) hade 4 bröder och en syster: Daniel, Anna, Jan, Per och Nils, och alla utom Nils fick barn. Olof hjälpte sin familj på flera sätt; bland annat fick många (kanske alla) av syskonsönerna gå i Elementarskolan i Gävle, och bodde då säkert hos Olof och hans familj.1 Några bodde också hos Olof efter skolan; och de arbetade troligen i hans firma Dan. Elfstrand & Co. 2 3

Hos Olof bodde bland annat 4 kusiner som hette Daniel (åtminstone 1819-1820 samtidigt):
Olofs egen son Daniel Elfbrink (1808–1846),
Jans son Daniel Elfbrink Jansson (1800–1828),
Pers son Daniel Elfbrink Persson (1795–1844?),
Annas son Daniel Elfgren (1794–1831).

Olofs storebror Daniel (1763-1841) blev gästgivare i Skärplinge, med 1 son och 2 döttrar. Hans son Johan Daniel Elfbrink (1803-1875) gick i skolan i Gävle. Sedan återvände han hem och efterträdde så småningom sin far som gästgivare.

Olofs syster Anna (1765-1843) fick 3 söner; de tog namnet Elfgren.
Daniel Elfgren (1794-1831) bor efter skolan kvar hos Olof hela livet tills han dör 36 år gammal; han arbetar som bokhållare, säkert i Olofs firma.
Om Erik Elfgren (1796-1858) gick i skola vet jag inte; han flyttade som 15-åring till gården Mälby på Väddö, som ägdes av Olof och sköttes av hans bror Nils (1782-1837), och där deras föräldrar fick bo på sin ålders höst.
Olof Elfgren (1807-1884) gick i skola, säkert i Gävle, men blev som 14-åring sjöman. 1827 flyttar han också till Mälby.

Olofs bror Jan (1868-1818) hade 2 söner. Daniel Elfbrink (1800-1828) går i skolan i Gävle och bor sedan hos Olof några år, och arbetar säkert åt honom. 1825 blir han skrivare på Mackmyra bruk, som ägs av Olof, men året därpå flyttar han till Forsbacka bruk, som då inte ägs av någon släkting. Han dör redan två år senare.
Carl Elfbrink (1802-1854) bor några år efter skolan hos Olofs svåger och kompanjon Anders Petter Göransson (1789-1850); han arbetar säkert också i familjefirman. 1827 blir han egen handelsman. Han har en handelsbod i Gävle och tycks göra rätt bra affärer, men är inte grosshandlare i stor skala som Olof och hans söner.

Olofs bror Pers 3 söner hade trassligare liv. Fortsättning följer.


Noter:

  1. Detta syns inte i kyrkböckerna, där studerande står skrivna på hemorten.
  2. Det var naturligtvis inte aktuellt att hjälpa syskondöttrarna på samma sätt. Om Olof hjälpte dem på annat sätt, t.ex. med hemgift, är okänt.
  3. Olof var också fadder till 3 av syskonbarnen, men jag har inte sett tecken på att han tog speciellt hand om dem.

60 år sedan namnet Elfbrink dog ut!!

I februari i år var det 60 år sedan Elida Elfbrink avled. Hon var den sista som bar namnet Elfbrink och brors barnbarnsbarn till den förste Elfbrink, Olof Elbrink, som tog namnet 1788, då han lämnade sin hemby Västanå för storstaden Gävle.

Elida växte upp på Gästgiveriet i Skärplinge, som i generationer drivits av hennes familj. Hon flyttade som vuxen runt på en mängd olika orter i Sverige och verkar inte ha stannat länge någonstans; hennes arbeten har ofta med barn eller vård av gamla att göra. Hon är barnflicka i Gävle, Landskrona och Uppsala ( blott 150 m vårt hem på från Åsgränd), föreståndare för ett barnhem i Botkyrka och ett ålderdomshem i Ulricehamn. Till sist blir hon, som husmor på Sahlgrenska sjukhuset, kvar i Göteborg i 17 år.

Vid pensioneringen kom hon att återvända till Uppsala, där hon tillbringade de sista 30 åren av sitt liv. Hon avled 90 år gammal på ålderdomshemmet Andreas Ands Minne i Uppsala.

Läs mer om hennes liv här.

Gästgivarna Elfbrink i Skärplinge.

”Elfbrinks familjegrav”. Gravsten på Österlövsta kyrkogård (dit Skärplinge hör).

Olof Elfbrink (1773-1835), som tog namnet Elfbrink när han som 15-åring flyttade till Gävle, hade fyra bröder som också tog namnet Elfbrink. Storebror Daniel (1763-1841) flyttar 1797 från hemmet i Älvkarleby till Skärplinge, där han får jobb på gästgiveriet, gifter sig med gästgivarens dotter och efter svärfaderns död 1804 blir gästgivare tillsammans med sin svåger (förre gästgivarens son). (Detta är en parallel till Olof Elfbrinks karriär i Gävle som grosshandlare, fast på en mycket lägre ekonomisk nivå.)

Daniel efterträds av sin son Johan Daniel Elfbrink (1803-1875) och därefter hans son Daniel Elfbrink (1831-1901); tre generationer Elfbrink är alltså gästgivare i Skärplinge under praktiskt taget hela 1800-talet.

För detaljer, se sidan Skärplinge gästgivaregård.

Olof Elfbrinks möderne

Det är välkänt att grosshandlaren Olof Elfbrink (1773-1835) kom till Gävle från byn Västanå i Älvkarleby socken. Han var son till bonden Daniel Nilsson (1727-1815) och hans hustru Cajsa Jansdotter (1741-1824). Daniel Nilssons förfäder hade i flera generationer bott på samma gård i Västanå, och de förfäderna är beskrivna av flera tidigare släktforskare.1 Däremot har jag tidigare inte sett något om Cajsa Jansdotters ursprung, mer än att hon var född i Valbo.

Jag har nu lyckats spåra Cajsa; hon var född 9/8 1741 i byn Grinduga i Valbo, bara en mil fågelvägen från Västanå. Hennes far Jan Olofsson (1714-1789) var bonde i Grinduga, men 1759 bytte han (av okänd anledning) sitt hemman där mot ett i Västanå och flyttade dit med sin familj.2 Tre år senare (1762) gifter sig Cajsa med Daniel Nilsson i en av granngårdarna; Daniel är då änkling med småbarn.3 Daniel och Cajsa får ytterligare 7 barn, varav ett dör som ettåring.

Cajsa var dotter till Jan Olofsson och hans första hustru Anna Andersdotter (1718 – ca 1752), och med husförhörslängder och mantalslängder har det gått att följa Cajsas förfäder ytterligare två generationer bakåt, till bönder i slutet av 1600-talet i Grinduga, Harnäs, Lärkebo och Öhn, alla i Valbo socken.

Jag har nu gjort en sammanställning på åtta sidor om Cajsa Jansdotters förfäder och deras familjer; detta är främst som en dokumentation för framtiden, och är en del av ett pågående projekt att kartlägga hela släkten Elfbrink (Olofs fyra bröder tog också namnet Elfbrink, och fick många barn och senare ättlingar), men den som vill läsa mer detaljer än vad som står ovan finner dem här: Olof Elfbrinks mors härstamning


Noter:

  1. Se t.ex. Svenskt biografiskt lexikon: Elfbrink och Elfstrand.
  2. Detta hemman ägdes före bytet av det närbelägna Älvkarleö bruk, som ägde de flesta hemmanen i Västanå. (Däribland även Daniel Nilssons.)
  3. Daniel hade fått minst 4 barn med sin första hustru Brita Filipsdotter (1724-1761); flera hade kanske redan dött men minst ett lever och blir vuxet.

Systrarna Engström

Vid släktforskning stöter man på många mer eller mindre intressanta sidospår. Här är en berättelse om tre systrar, som inte är släkt med oss men som alla kom till Mackmyra från utlandet via Småland.

Tora Ebba Emilia Engström (1879-1960) var född och uppvuxen i Köpenhamn. 1899 flyttar hon till Sverige. Hon är skriven hos Tor Gereon Engström (1858-1941) med familj på Lindnäs i Misterhult i Småland i knappt en månad (15/7 – 12/8 1899),1 och under tiden tar hon ut lysning och gifter sig där med Einar Karl Lundbäck (1869-1941), som året innan blivit ingenjör vid Mackmyra Sulfit i Valbo sn (Gästrikland). Ebba flyttar till mannen vid Mackmyra. 1908 blir Einar disponent för Mackmyra Sulfit efter Erik Steffansson (1844-1926) och är sedan disponent i nästan 25 år, till 1932 då han pensioneras när banken tar över Mackmyra Sulfit från familjen Klingberg.

Historien upprepas ett par år senare. Olga Thea Bodil Engström (1881-1962), född i Köpenhamn, kommer från utlandet (rimligtvis Köpenhamn) till Tor Engström (med fru och barn) i Misterhult 1901;
hon är skriven där i 9 månader och tar under tiden ut lysning och gifter sig med Fredrik Werner Bengtzon, som sedan 1898 är inspektor på Mackmyra bruk i Valbo. 2

Hos Einar och Ebba i disponentvillan i Mackmyra bor från 1909 även en fröken Maja Eugenia Engström (1889-1969). Hon är född i S:t Petersburg och kommer närmast från Kalmar, där hon sedan 1897 bott som fosterdotter hos änkefru Artemis Hilma Amalia Konstantia Siemers f. Palmgren (1847-1929). Vid Mackmyra Sulfit finns från 1909 även Einar Lundbäcks efterträdare som ingenjör, Torsten Edvard Wænerlund (1884-1966), och midsommarafton 1913 gifter han sig med Maja Engström.3

Man kunde gissa att Ebba, Olga och Maja var systrar, men eftersom alla tre var födda utomlands var det inte helt enkelt att bekräfta det. (Och Majas lite annorlunda bakgrund var ett frågetecken.) Med hjälp av kyrkböcker och bouppteckningar löste det sig dock:4 de var (halv)systrar, med samma pappa: Claes Gustaf Emil Engström (1848-1898).

Emil var född i Döderhultsvik (nu Oskarshamn) i Döderhult sn. Ca 1880 flyttar han till Köpenhamn där han är trävaruhandlare, och gifter sig med Tora Nikoline Petrine Jensen; de får barnen Ebba 1879 och Olga 1881.5 Senare, i okänd ordning, skiljer sig Emil, han flyttar till Helsingfors där han var agent för ett livförsäkringsbolag i S:t Petersburg, och han får dottern Maja i S:t Petersburg med en för oss okänd kvinna.6

Emil kommer till slut hem från Helsingfors till Oskarshamn, utfattig och gissningsvis sjuk, kanske döende, och han dör på lasarettet i Oskarshamn 1898 av tertiär syfilis.

Emil dog före sina föräldrar, rådmannen och handelsmannen Johan Gustaf Engström (1817-1900) och Ebba f. Cronstedt (1828-1910), och månaden efter Emils död (25/7 1898) skriver de ett testamente som säger att Emils döttrar Ebba och Olga inte skulle ärva mer än sin laglott. Maja nämns inte alls; tydligen för att hon var utomäktenskaplig och därför ändå utan arvsrätt. Men flickornas farmor Ebba veknar tydligen något innan hon dör; hon skriver 1909 ett tillägg till testamentet som ger Maja 3000 kronor. (Ebba och Olga ärvde vardera ca 25000 kr efter henne, förutom det tidigare arvet efter farfar.)

Emil var nog familjens svarta får, som flyttade utomlands (Köpenhamn) och fick barn där, och senare även i S:t Petersburg. Och han verkar inte ha varit så framgångsrik som handelsman. Dessutom dog han av syfilis. Gissningsvis togs han om hand av föräldrarna (då 80 och 70 år) när han kom hem innan han dog, men att han inte var omtyckt i familjen visas av att döttrarna får mindre arv.

Tor Engström i Misterhult som Ebba och Olga bodde hos innan de gifte sig var bror till Emil, och alltså flickornas farbror.

Hilma Siemers i Kalmar var född 1847 i Döderhultsvik (Oskarshamn), Döderhult sn, av Sofie Vilhelmina Ottiliana Cronstedt (1826-1906), syster till flickorna Engströms farmor Ebba Engström f. Cronstedt. Maja bodde alltså i Kalmar hos sin fars kusin. (Varför hon inte bodde hos farbror Tor som systrarna lär vi aldrig få veta.)

Hilma var född utom äktenskapet; Hilmas mamma gifte sig ett år efter Hilmas födsel med Johan Gustaf Palmgren (1822-1879), kanske Hilmas pappa fast detta inte är säkert. Man kan dessutom notera att mammans syster Ebba Cronstedt gifte sig med Johan Gustaf Engström endast sju månader innan Emil föddes, samt att deras storasyster Maria Christina Charlotta Cronstedt (1823-1901) själv var född mindre än två månader efter deras föräldrars vigsel. Det skvallrades kanske om den adliga familjen Cronstedt i Döderhultsvik…

EPILOG

Ebba och Einar blir som sagt kvar i disponentvillan i Mackmyra till 1932, då de flyttar till Gävle. De får 5 barn.

Olga och Werner flyttar från Mackmyra till Nävekvarns bruk (Södermanland) 1911, och sedan till Hults bruk (Östergötland). 1915 flyttar de till Gävle där de stannar för gott; Werner blir disponent vid AB Hjalmar Andersson & Co. De får 3 barn.

Maja och Torsten är kvar i Mackmyra till 1917, då han flyttar från Mackmyra Sulfit till Domsjö sulfitfabrik vid Örnsköldsvik. 1946, när han tydligen pensionerats, flyttar de till Göteborg (V. Frölunda). De får 5 barn.


Noter:

  1. Vi vet också att Ebba vistades i Oskarshamn när hennes pappa dog där juni 1898.
  2. Fast denna gång var vigseln i Stockholm, förrättad av Valbos kyrkoherde.
  3. Sophie Klingberg (1832-1925), som som vanligt tillbringade sommaren hos sonen och sonhustrun Erland och Anna Klingberg på Mackmyra herrgård, skriver i sin dagbok om det ståtliga bröllopet som disponent och fru Lundbäck höll för Torsten och Maja.
  4. Även danska kyrkoarkiv på nätet hjälpte till.
  5. Enligt Döderhults kyrkobok flyttar Emil först 1881, men då har han i verkligheten redan 2 barn i Köpenhamn.
  6. Maja döps i finska församlingen i S:t Petersburg.

Förmögna förfäders förmögenhet

En gren av mina förfäder var grosshandlarna och brukspatronerna Elfbrink, Elfstrand och Göransson i Gävle på 1700- och 1800-talen. Att de var mycket rika är välkänt inom släkten, men hur rika var de egentligen?

Jag har nu skrivit en artikel där jag sammanställt deras bouppteckningar, och även försökt räkna om nettobehållningen till dagens penningvärde. Räknat efter löneindex motsvarar summorna i flera fall ca 1 miljard kronor eller mer. Se Förmögna förfäders förmögenhet.

Antavla som visar min härstamning från och släktskapen mellan de personer som behandlas i artikeln; dessa är markerade med grått.

Beröringspunkter med Selma Lagerlöf…

Under vårt arbete med släktbrev från Mackmyra har vi funnit flera beröringspunkter mellan släktens kvinnor och författaren Selma Lagerlöf.

  • Selma Lagerlöf föddes 1858 och var ofta under sin barndom på besök i Stockholm hos sin moster Maria Georgina Wallroth, gift med Oriel Otto Afzelius. 1919 blir Ulla Klingberg inackorderad i Stockholm hos änkan Ellen Afzelius medan hon studerar på Birgittaskolan, en design- och modeskola. Ellen Afzelius man var brorson till Oriel Otto Afzelius.
  • När Selma studerade vid lärarseminariet i Stockholm 1882-85 träffade hon Emilia Rydberg (1865-1926), som blev hennes vän och brevvän. Emilia var född i Gävle och och var dotter till prosten i Gävle Arvid Magnus Rydberg och Emilia Rydberg. Paret Rydberg var vänner med Wilhelm och Emma Fogelmarck. Emilia var jämnårig med Anna Klingberg och de kände därför troligen varandra. Emilia arbetade sedan som lärare.
  • 1917 får Selma Lagerlöf julrosor från en hemlig givare. Hon bor då i Villasstaden i Falun. Hon listar snart ut att givaren är Sofi Fogelmarck, som bor granne med henne, och skriver ett vykort med ett tack. Vykortet står nu sedan många år på Ulla Jansons skrivbord. Se http://www.elfbrink.se/2018/09/minne-av-selma-lagerlof/

  • Selma Lagerlöf kände många av de kvinnor som engagerade sig i Fredrika Bremerförbundet och stödde deras tankar och idéer. Anna Klingberg var ordförande i Fredrika Bremerförbundets Gävleavdelning på 30-talet och var med på förbundets 50-årsfirande i Stockholm den 5/4 1934. Med henne var hennes sons svärmor Gerda Serrander.

Theodordagen 9 november 1919 och 2019…

I söndags hade Fiffan Theodormiddag. Hon beklagade för mig, att hon trots stora ansträngningar ej lyckats få ostron. Jag skulle genast bli exstatisk, men då hördes bröderna vara i antåg.


Den 9 november 1919 firar Sofi Fogelmarck (”Fiffan”) den namnsdag som var vanligast bland männen i Klingbergfamiljen. Hennes syster Annas man Erland Theodor Klingberg, hans far och farfar, liksom hans fyra söner hette alla Theodor i andranamn. Och så har det fortsatt i de fyra nästkommande generationerna, då många manliga Klingbergare, om än inte alla, fått Theodor som andranamn. Sist ut, i sjunde led, är lille Theodor Klingberg, född 2/1 2019, den förste i släkten med Theodor som tilltalsnamn.

Hösten 1919 studerar Fiffans systersöner Axel och Erland och systerdotter Ulla i Stockholm. Citatet kommer just från Ullas brev hem till mamma Anna den 14/11 1919. Fiffan bjuder hem dem till St. Paulsgatan 33A, där hon bor med Märta Redlund. Några ostron verkar det ju dock inte ha blivit… Efter middagen spelades bridge, men man gick hem tidigt, redan klockan 10.

Idag den 9 november 2019, hundra år senare, firas ånyo Theodordagen i Uppsala, utan någon närvarande Theodor eller några ostron; Svante, Julie, Sofie och Johan njuter en god middag på anrik linneduk med anrikt silver.

Var släkten bott i Stockholm, del 1.

Helgens släktutflykt gick till Stockholm, där vi först letade oss fram till Ulla Klingbergs (1901-1923) inackorderingsadress hos änkan Ellen Afzelius på Regeringsgatan 105. Ulla bodde där hösten 1919, då hon läste vid Birgittaskolan (sömnad) och våren 1920, då hon läste vid Åkermans husmoderskola. Huset var rivet, dessvärre.

Ullas mamma Anna Klingberg (1867-1953) bodde själv inackorderad, ett litet stenkast bort, hösten 1884 och våren 1885 hos sin farbror Emil Fogelmarck och hans familj på Kammakargatan 4, precis bredvid Johannes kyrka. Hon läste vid Wallinska skolan för att sedan ta studenten som privatist 1885:

Eftersom byggandet av kyrkan hade påbörjats året innan, måste det varit en intressant utsikt från familjens bostad!

Annas syster Sofi Fogelmarck (1864-1924) bodde under perioden 1918-1921 på St. Paulsgatan 33A, precis vid Mariatorget:

Tvärs över parken finns ännu den bokhandel på St. Paulsgatan 24 (grundad 1888), där Sofi troligen köpte både böcker och skrivmaterial.

Natten tillbringade vi på Hotell C i Stockholm, ovetande om att just på denna plats, Vasagatan 9, hade Annas och Siris moster Anna Lundeberg (1844-1913) och hennes man Christian Lundeberg (1842-1911), en våning 1893-1895, då denne satt i riksdagen. Familjen bodde ju annars på Forsbacka.

Nordström släktfest

Sten och Jenny Nordström med sina 6 söner och deras familjer 26/8 1919

Den sista augusti var jag på Penningby slott nära Norrtälje på en släktfest med mina avlägsna släktingar Nordström.

Min förfader grosshandlaren Daniel Elfstrand (1748-1815) i Gävle hade bl.a. sonen Per Elfstrand D:son (1783-1845), som övertog grosshandlarfirman Dan. Elfstrand & Co tillsammans med sina svågrar Olof Elfbrink (1773-1835) och Anders Petter Göransson (1789-1850). (Se sidorna Elfbrink, Elfstrand och Göransson och Daniel Elfstrand & Co samt artikeln Dan. Elfstrand & Co.) Per Elfstrand gifte sig med kusinen och grosshandlardottern Ulla Valley (1789-1871).

Deras äldste son Daniel Elfstrand P:son (1815-1856) gifte sig med grosshandlardottern Charlotte Sehlberg (1826-1858). Daniel och Charlotte Elfstrand dog båda unga 1856 resp. 1858, och lämnade 4 föräldralösa flickor Alice (1847-1912), Elisabet (Betzy) (1848-1879), Jenny (1849-1932) och Märta (1852-1892).1 De föräldralösa flickorna växte upp hos sin morbror Carl Sehlberg (1821-1901) med familj.2 3

Jenny Elfstrand (1849-1932) gifte sig 1872 med grosshandlaren Sten Nordström (1839-1921). Han var en betydande affärsman i Gävle på sin tid, och byggde bl.a. Centralpalatset, Dalapalatset och Grand Hotel (där han var VD); han ägde Hagaströms tegelbruk och han grundade 1892 Gävles första elverk. Och han köpte 1876 Penningby slott som ”sommarstuga”.

Sten och Jenny Nordström fick 8 barn av vilka 2 dog före ett års ålder. Bilden ovan från Jennys 70-årsdag 26/8 1919 visar Sten och Jenny med de 6 vuxna sönerna Fritz (1873-1958), Simon (1875-1944), Sten (1880-1960), Vilhelm (1883-1961), Nils (1886-1970), Erik (1890-1969) och deras fruar och barn. Av dessa 6 bröder Nordström gifte sig alla utom Sten, och idag finns i livet ett barnbarn och många barnbarnsbarn, barnbarnsbarnbarn och barnbarnsbarnbarnsbarn till Sten och Jenny Nordström.4 Nästan på dagen 100 år efter fotot ovan samlades ca 100 av dessa (med ingifta) till en släktfest på Penningby slott, som nu ägs av ett antal av släktingarna. Jag var inbjuden som en mer avlägsen släkting. Släktfesten ordnades av Bengt Holmerin (ett av Erik Nordströms barnbarn). Han höll ett föredrag om släktens historia; bilderna till hans föredrag kan ses här.

Penningby slott


Noter:

  1. De hade dessutom haft ytterligare 3 barn som dött före två års ålder.
  2. Carl Sehlberg bodde kvar hos sin far, flickornas morfar, grosshandlaren Nils Sehlberg (1792-1865), och tog efter hans död över både hus och affär.
  3. Dessutom var Charlottes syster Betty Sehlberg gift med Daniels kusin och kompanjon Göran Fredrik Göransson, och de fyra flickorna bodde en del hos dem och kusinerna Göransson på Högbo bruk. (Som de dessutom ärvt en del av efter sin pappa; Göransson köpte även deras del 1861.) Bland annat bodde de där sommaren 1858 då de fick bevittna Göranssons triumf med lyckad bessemerblåsning, som så småningom ledde till Sandvikens järnverk (nu Sandvik).
  4. Ytterligare släktskap med Elfstrand är att Vilhelm Nordström gifte sig med sin kusin Dagmar Brehmer (1884-1941), en dotter till Märta Elfstrand ovan. Och efter hennes död gifte han om sig med sin fyrmänning Carin Sandström (1886-1959), som genom sin morfar Herman Göransson och mormor Lotten Elfstrand härstammade på två sätt från Daniel Elfstrand.

Om släkten