Spanska sjukan….

”Jag ser genom fönstret flera begravningståg dra förbi.”, skriver Svantes farmor Karin Janson om den dag hennes far August Andersson skall begravas. Han dog i spanska sjukan den 14/10 1918. Hon var själv 7 år och hennes mamma hade just blivit änka med 7 barn under 11 år.

Spanska sjukan var en viruspandemi som spreds över världen under och strax efter första världskriget (mars 1918-juni 1920). Det var främst unga som drabbades och i Sverige, där epidemin kulminerade under oktober och november 1918, avled 37 573 personer (drygt tio gånger så många som idag utav Corona). Drygt hälften av alla de som avled var i åldern 20-40 år. Totalt kan så många som 50-100 miljoner människor i världen ha avlidit!

Karins pappa var just 40 år och hade legat sjuk i fem dagar innan han dog. Julia von Otter, Svantes morfars mors moster, däremot, avled den 28/11 1918 i sviterna efter att ha haft spanska sjukan. Redan tre veckor tidigare tror man inte att hon klarar sig igenom, hon är ju 79 år gammal.

Sophie Klingberg, Svantes morfars farmor, är 86 år, och skriver i november 1918 lugnande till sin son att hon är frisk, men hennes två inneboende studenter bägge ligger i var sitt rum med spanska sjukan. ”Det är inte farligt”, säger den besökande doktorn, och inte verkar Sophie särskilt rädd, då hon konstaterar att hon har så många sjuka att besöka! Men många har dött och kyrkklockorna ringer oavbrutet!

Senare mot jul får Sophies barnbarn Axel och Ulla Klingberg på Mackmyra spanska sjukan, och de måste stanna hemma efter nyåret för att återhämta sig. I senare delen av januari 1919 är dock Ulla i Stockholm och roar sig, medan Axel återvänt till sina studier på Tekniska Högskolan

Idag 2020, när vi tampas med Coronan, vet vi, liksom 1918, inte hur framtiden kommer att bli och vi kan alla vara oroliga för hur pandemin kommer att sluta. Men idag vet vi så mycket mer om smittspridning och sjukvården är så mycket bättre. Det ger hopp ändå inför framtiden!

Tanterna Nordenadler och Leijonflycht

Systrarna Fogelmarck, Sofi (1864-1924), Anna (1867-1953) och Siri (1868-1944), hade 1872-85 en guvernant som hette Hélène Pilo (1849-1943), senare gift Ångström. En fråga är hur hon kom i kontakt med familjen Fogelmarck innan hon flyttade till dem på Vall och Mackmyra; det visade sig bli ett intressant sidospår.

Hélène Pilo var född i Uppsala, men familjen flyttade till Visby när hon var 12 år. Fadern var kommissionslantmätare från Jämtland och modern kom från en professorsfamilj i Uppsala; ingen hade någon anknytning till Gävletrakten. Hélène arbetade som telegrafist i Visby, och hade 1872 sökt en tjänst som telegrafföreståndare i Storvik, men blev alltså istället som 23-åring guvernant hos Fogelmarcks. Hon skriver själv långt senare att hon blev övertalad till det av hennes mors goda vänner, ”tanterna” Jacquette Nordenadler (1814-1897) och Augusta Leijonflycht (1820-1909). Dessa var systrar och bodde då i Uppsala, och var tydligen i Visby på sommaren.

Och systrarna hade genom åren haft många kontakter med Wilhelm Fogelmark (1835-1893) och hans hustru Emma född Elfbrink (1844-1910) och hennes släktingar. Jacquette och Augusta var från Västmanland, där deras far var kapten. Deras morfar var landshövding Johan Magnus af Nordin (1746-1823) som ägde Forsbacka bruk. 1833 gifte sig Jacquette Leijonflycht med sin kusin Johan Teodor Nordenadler (1798-1866), som ägde Högbo bruk som hans släkt hade innehaft i 100 år. Med Jacquette till Högbo flyttade hennes tre systrar; de hade just blivit föräldralösa. Två av dem gifte sig så småningom, men Augusta bodde ogift hos sin syster Jacquette så länge hon levde.

1854 säljer Johan Teodor Nordenadler Högbo bruk till grosshandlarfirman Elfstrand & Co i Gävle;1 en av delägarna är Emma Fogelmarcks morbror Göran Fredrik Göransson (1819-1900).2 Johan Teodor och Jacquette Nordenadler samt hennes syster Augusta Leijonflycht flyttar då till Gävle, där de i ett dussin år är hyresgäster hos Lina Ekstedt (1821-1904), som varit förlovad med Emmas farbror Daniel Elfbrink (1808-1846) och efter honom ärvt hans stora hus vid Gavleån.

1866 dör Johan Teodor, och året efter flyttar änkan Jacquette och hennes syster Augusta till Valbo, strax efter att deras hyresvärdinna Lina Ekstedt gift sig med Emmas far Wilhelm Elfbrink (1813-1870). I Valbo bor Jacquette och Augusta först på Sjötorp,3 men flyttar sedan till Wilhelm och Emma Fogelmarck på Vall.

Redan 1869 flyttar Jacquette och Augusta till Uppsala, men tydligen har de kvar kontakten med Fogelmarcks och kan rekommendera dem en bra guvernant några år senare. I Uppsala bor de nästan 30 år hos en friherre Alströmer4 tills Jaquette dör 1897; Augusta flyttar samma höst till Stockholm och 1908 till Jönköping där hon dör ett år senare.


Noter:
  1. Som mellanhand i affären medverkade August Lundeberg (1810-1885) då disponent och senare brukspatron på Forsbacka, och far till Christian Lundeberg (1842-1912) som gifte sig med Emma Fogelmarcks syster Anna Elfbrink (1844-1913).
  2. Göran Fredrik Göransson utvecklade på Högbo bruks masugn i Edsken en ny metod att framställa stål, uppfunnen av engelsmannen Bessemer, och grundade sedan Sandvikens Jernverks AB, numera Sandvik. Men det är en annan historia.
  3. på Norrlandet vid Östersjön
  4. Hörnet Järnbrogatan-Sysslomansgatan; i huset ligger sedan 1880 även Ofvandahls konditori.

Idag är det…

ett par dagar sedan 110 års jubileet av Siri Fogelmarcks och Fredrik Gripensvärds bröllopsdag. De vigdes den 15/10 1910 i Falu Kristine kyrka i Falun. Siri var vid sitt giftermål 42 år gammal och Fredrik 44 år.

Att de känt varandra länge vet vi. De var till exempel marskalk och tärna vid Siris syster Annas bröllop 1895. Fredrik var kapten vid kungliga Dalregementet och var god vän med Annas man Erland Th. Klingberg, också kapten vid samma regemente.

Siri och Fredrik förlovade sig den 21/5 1910; det var endast två veckor innan Siris mamma Emma Fogelmarck avled. Kanske var mamman emot giftermålet? Siri hade varit hemmadotter och stundtals nog fått vårda sin mamma, som var sjuklig.

Hur blev då Siris och Fredriks liv tillsammans? Ganska snart visade det sig att Fredrik var svårt sjuk och Siri stod troget vid hans sida och vårdade honom i dryga 30 år. Ibland var de på sanatorium utomlands. Först bodde de i Falun till Fredrik gick i pension 1915, sedan blev det ett femtal olika herrgårdar bl a Strömsta, med katastrofal ekonomi, innan de till slut hamnade i Malmköping 1932.

Siris brev till systern Anna är stundtals uppgivna, stundtals bittra. Livet med Fredrik blev inte som hon förväntat sig! Äktenskapet var barnlöst.

Fredrik avled 1942 och Siri 1944.

Idag är det 185 år sedan Olof Elfbrink dog

Olof Elfbrink (1773-1835)

Den 17 oktober 1835 avled kommerserådet Olof Elfbrink i Gävle, 62 år gammal.

Olof var bondson från Västanå i Älvkarleby, men flyttade 1788, vid 15 års ålder, till Gävle där han tog namnet Elfbrink. Han fick bostad och jobb hos sin fars kusin, grosshandlaren Daniel Elfstrand (1748-1815). Olof blev först betjäntpojke, men var tydligen mycket duglig och avancerade snart till bokhållare och så småningom (1802) kompanjon i firman Dan. Elfstrand & Co, och sedan även chefens svärson när han 1807 gifte sig med Daniel Elfstrands dotter (och sin syssling) Ulla Elfstrand.

1810 drog sig Daniel Elfstrand tillbaka från affärerna, och Olof Elfbrink blev ledande i firman, som efter Daniel Elfstrands död 1815 ägdes av Olof Elfbrink och hans svågrar Per Elfstrand (1783-1845) och Anders Petter Göransson (1789-1850); Anders Petter hade också arbetat upp sig i firman och gift sig med en dotter till Daniel Elfstrand, Marie (1795-1851), se Elfbrink, Elfstrand och Göransson.

Olof Elfbrink köpte dessutom 1814 Mackmyra bruk, som fortfarande innehas av hans ättlingar.

Olof Elfbrink var en av Gävles mest framgångsrika och förmögna affärsmän. Firman Dan. Elfstrand & Co hade en omfattande verksamhet med bland annat import och export av olika varor, samt ett stort rederi (så småningom Gävles största). (Se även Förmögna förfäder.)
Olof tilldelades 1826 titeln kommerseråd.

Olof Elfbrink utövade, som många andra förmögna, omfattande välgörenhet på olika sätt. Bland annat donerade han pengar till den s.k. Ennes-Elfbrink-Elfstrandska skolan i Gävle, liksom till en skola i hembyn Västanå.

Olof och Ulla Elfbrink hade tre barn: Daniel (1808-1846), Charlotte (1810-1885), och Wilhelm (1813-1870).

Efter Olofs död byggdes det Elfbrinkska gravkoret på Gävle kyrkogård för de tre familjerna Elfbrink, Elfstrand och Göransson och deras efterkommande.Se vidare Svenskt Biografiskt Lexikon: Olof Elfbrink.

Olof Elfbrink var min morfars mormors farfar.

Dödsruna ur Gefle Weckoblad 24/10 1835 och återgiven i flera andra tidningar; här kopierad från Aftonbladet 27/10 1835

Idag är det…..

125 år sedan löjnant Erland Klingberg och fröken Anna Fogelmarck gifte sig på Mackmyra. Bröllopet stod den 2/10 1895 och var mycket ståtligt med nio par marskalkar och tärnor och efteråt en stor middag på herrgården. Bland gästerna märktes bland annat landshövdning Björkman och ett antal överstar. Till och från Mackmyra den dagen kunde gästerna ta sig med de tåg som var extrainsatta.

Gårdsfolket blev allesammans trakterade kan man läsa i den lilla tidningsnotis som stod i Norrlandsposten den 4/10. Nära ett tusental av de omkringboende hade samlats utanför för att beundra och gratulera, man hurrrade man trefalt och brudgummen höll ett litet tacktal.

Vi vet mycket litet om hur paret träffats – kanske uppstod tycke på det bröllop där de båda var marskalk och tärna 1889! Paret förlovade sig sommaren 1894, ett år efter att Annas far Wilhelm Fogelmarck bortgång, och förlovningen verkar ha väckt förvåning bland familj och vänner. I bevarade brev uttrycker släktingar både förvåning och glädje!

Äktenskapet varade till Erlands bortgång 1938 – paret fick sex barn varav ett dog späd och en dotter dog vid 22 års ålder. Anna ärvde Mackmyra av sin mor 1910, där familjen senare bodde. Nu äger deras sonson Tage gården.

I dag är det 90 år sedan…

Carl Klingberg och Sara Serrander gifte sig i Valbo kyrka.

Vigseln mellan det unga paret, han 25 år och hon 22 år, stod i Valbo kyrka den 14 september 1930. Carl skriver i sina minnesanteckningar att han blev kär i Sara 1924, när han var 18 år, de bodde bägge i Gävle. De var unga och det dröjde innan de kunde gifta sig. Carl skulle först bl.a utbilda sig till lantbrukare och ödet föll sig så väl att han skulle kunna bli förvaltare på Strömsta Säteri åt sin pappa.

Vid vigseln åtföljdes de av sex par marskalkar och tärnor till musik av Mendelsohn, och Carls bror Wilhelm sjöng sin egna tonsättning av Dan Anderssons ”Till kärleken”. ”Sara var just så söt och rar som jag väntat”, skriver Carl.

Efter uttåg till ”Bröllopet på Ulfåsa” och middag hemma hos Saras föräldrar Torsten och Gerda Serrander, reste brudparet på en månadslång smekmånad till Franrike och Italien.

Sedan väntade hårt arbete, först på Strömsta och sedan på Mackmyra. Fyra barn fick de: Rolf, Ulla, Olof och Tage.

Sara och Carl Klingberg 1930

Pingst på Forsbacka på 1800-talet

I slutet av 1870-talet skriver lilla Anna Fogelmarck (f. 1867) entusiastiskt till sin pappa för att berätta om den pingst hon firat hos familjen Lundeberg på Forsbacka. Anna berättar i brevet om alla lekar hon lekt med olika släktingar som är med och firar helgen. För huset är nämligen fullt av barn och tonåringar, och andra vuxna släktingar, så det måste ha varit en härlig helg för ett barn. Hon gungar bock, kastar ringar och boll.

På Forsbacka i stora herrgården bor Annas moster Anna Lundeberg och med sin man Christian Lundeberg och sina fyra barn. Christian, bruksdisponent och senare statsminister, äger bruket tillsammans med Annas pappa Wilhelm.  I intilliggande lilla herrgården bor Christians föräldrar August och Maria Lundeberg, som bor i lilla herrgården.

I Bo G. Halls bok ”Perspektiv på Patron” om Christian Lundeberg kan man läsa om just alla dessa stora släktkalas som hölls vid större högtider. Det kunde vara så mycket som 40-50 personer där vid jul och påsk. Vid pingst kan man tänka sig att man var något färre, och ändå nämner Anna många i sitt brev.

På Forsbacka bodde, förutom Annas moster och morbror, förstås Annas kusiner Kristian (f. 1866), Gerdt (f. 1868), Elin (f. 1873) och Folke (f.1878), men det finns ytterligare två syskonpar på Forsbacka, som kommer att växa upp hos Lundebergs. Nils (f.1865) och Matilda (f. 1867) Steffansson, kusiner med Forsbackabarnen, och Hilma (f. 1850) och Arthur (f. 1860) Lundeberg, kusiner med Christian Lundeberg. Bägge syskonparen hade tidigt mist sina föräldrar.

Tillsammans med Anna på Forsbacka är hennes yngre syster Siri (f. 1868). Den äldre systern Sofi (f. 1864) verkar vara bortrest med pappan. I familjen bor också Helene Thomée (f. 1862), kusin med Annas mamma Emma, också hon föräldralös. Hon kommer att växa upp som fosterdotter hos Annas föräldrar.

Förutom de 11 barnen och tonåringarna (de flesta födda på 1860-talet), fanns ett stort antal vuxna med under helgen på Forsbacka. Annas mamma Emma Fogelmarck, förstås, men också Annas och hennes systrars guvernant Hélène Pilo. ”Tant Lina” Elfbrink, änka efter Annas morfar, säkerligen  med sin sällskapsdamen Mia Thomée, liksom Christians ogifta syster Julie Lundeberg. Kanske är Christina bror August Lundeberg med. En guvernant till barnen på Forsbacka, Maria Josefina Lundberg, torde nog varit där för att hålla reda på alla barnen.

Det nära umgänget mellan familjerna fortsatte till slutet av 1890-talet, då barnen blivit vuxna, men fram för allt då Lundeberg och Fogelmarcks löste ut varandra ekonomiskt och umgänget verkar ha blivit lite kyligare.

Olof Elfbrink och skolor

Olof Elfbrink gick nog aldrig i skola som barn, men som vuxen verkar han ha lagt stor vikt vid skolor och undervisning. Han såg till att många av hans syskonsöner kom till Gävle och gick i Elementarskolan där (se Olof Elfbrinks syskonsöner, I och Olof Elfbrinks syskonsöner, II); de bodde då säkert hemma hos Olof och hans familj.1

Olof gav också stora donationer till folkskolor för ”vanliga barn”. Tillsammans med grosshandlarkollegorna Per Ennes (1756–1829) och Per Elfstrand (1783–1845, Olofs svåger och kompanjon) donerade han 1821 pengar för upprättandet av den s.k. Ennes–Elfbrink–Elfstrandska skolan i Gävle, en folkskola för barn från arbetarklassen; dessutom utfäste han sig långt senare att skänka en tomt för ett skolhus, något som hans son Daniel infriade efter Olofs död. Per Ennes donerade 5000 riksdaler banco; Olof Elfbrink och Per Elfstrand 2500 riksdaler banco var.2 Skolan var en Lancasterskola, dvs den drevs med s.k. växelundervisning, där de duktigaste eleverna undervisade de övriga.3

Likaså donerade Olof 5000 riksdaler banco till en folkskola i hembyn Västanå i Älvkarleby 1824. Även detta var en Lancasterskola. Den startades på initiativ av brukspatron Carl Tottie (1784–1850) på Älvkarleö bruk, men pengarna kom alltså från Elfbrink. Den var från början avsedd för hela Älvkarleby socken.4

Ritning till nytt skolhus 1842 på den av Daniel Elfbrink donerade tomten
  1. Elementarskolan i Gävle hade startats 1797 av Grosshandlaren Peter Brändström och avsåg att ge eleverna undervisning i språk och handel. Den hade många blivande handelsmän bland sina elever, bland annat Anders Petter Göransson, som kom till Gävle för att gå i skolan, och sedan blev kvar som grosshandlare.
  2. 2500 rdr bco år 1821 motsvarar 2020 ca 370 000 kr mätt med konsumentprisindex, och ca 12 Mkr mätt med löneindex.
  3. Skolan blev kommunal 1841, vid en stor omorganisation av Gävles skolor. (Strax innan stadgan om allmän folkskola 1842.) Den var sedan en av tre folkskolor i Gävle (varav en flickskola); den kallades vanligen Lancasterskolan. Det nya skolhuset byggdes 1842.
  4. 5000 rdr bco år 1824 motsvarar 2020 ca 750 000 kr mätt med konsumentprisindex, och ca 24 Mkr mätt med löneindex.

Wilhelm Elfbrink död 150 år

Wilhelm Elfbrink (1813-1870)
Wilhelm Elfbrink (1813-1870)

För 150 år sedan, den 16 maj 1870 avled brukspatronen och riddaren av Vasaorden Wilhelm Elfbrink i Gävle, 57 år gammal.

Wilhelm Elfbrink var född 14/3 1813 och var son till grosshandlare Olof Elfbrink (1773-1835) och Ulla Elfstrand (1787-1844); han var själv grosshandlare, liksom storebror Daniel (1808-1846).

Wilhelm var i många år kompanjon med sin svåger Gustaf Luth (1800-1863); bland annat hade de ett stort rederi (som avvecklades på 1860-talet). Vidare ägde Wilhelm (efter broderns död) Mackmyra bruk, och han ägde tillsammans med Gustaf Luth Galtströms bruk i Medelpad. Wilhelm blev med tiden engagerad i olika industrier och andra företag i Gävle; han var bland annat en av stiftarna av Gävle-Dala Järnväg 1855, och satt i dess första styrelse; han var en av stiftarna av Korsnäs Sågverk AB (senare Korsnäs AB) 1855, och var dess verkställande direktör 1857-1869; han hade vid sin död nyss bildat Forsbacka Järnverk AB tillsammans med bl.a. svärsonen Christian Lundeberg och dennes far August Lundeberg; han var verkställande direktör i Gävle-Dala hypoteksförening; m.m.

Wilhelm hade även många kommunala och andra offentliga uppdrag i Gävle, bl.a. som vice ordförande i stadsfullmäktige och ordförande i handelssocieteten.

Wilhelm var gift 1837 med Sofie Göransson (1817-1860) och hade med henne tre barn:
Julia (1839-1918) gift med Oskar von Otter (1835-1905),
Emma (1842-1910) gift med Wilhelm Fogelmarck (1835-1893),
Anna (1844-1919) gift med Christian Lundeberg (1842-1911).
Wilhelm gifte om sig 1867 med Lina Ekstedt (1821-1904), som var förlovad med Wilhelms bror Daniel när han dog 1846.

Wilhelm Elfbrink var min morfars mormors far.

Nedan visas några av de många tidningsnotiser om dödsfallet som stod i tidningar runt om i landet.

Norrlands-Posten 1870-05-18
Aftonbladet 1870-05-19
Post- och Inrikes Tidningar 1870-05-19
Faluposten 1870-05-21
Nya Helsingen 1870-05-28

Om släkten