En ingift släkting

Jag och Julie flyttade till vår nuvarande lägenhet i Uppsala 1988. Den tillhör en liten bostadsrättsförening. I en av de andra trappuppgångarna bodde då en gammal dam Maria Vallin (1900-1993); hon hade bott där sedan huset byggdes 1930, men hennes man dog redan 1932 och Maria var änka i över 60 år. Jag hade aldrig någon närmare kontakt med henne, och hon dog alltså några år efter att vi flyttat hit. Men nu försöker jag göra en historik över tidigare boende i huset, och igår upptäckte jag att hon faktiskt var släkt med mig, åtminstone ingift.

Maria Vallin var född Sehlberg i Gävle 1900. Hennes farfar Carl Sehlberg (1821-1901) var grosshandlare i Gävle, och hans syster Betty Sehlberg (1820-1878) var gift med Göran Fredrik Göransson (1819-1900), bror till min morfars mormors mor Sophie Elfbrink född Göransson (1817-1860).

När Göran Fredrik Göransson 1868 efter sin andra konkurs lyckades starta om och bilda Sandvikens järnverks AB (nu Sandvik) hade han mycket hjälp av familj och vänner, och hans svågrar Carl Sehlberg och Wilhelm Elfbrink (Sophies man) hörde båda till dem som satsade både pengar och energi på Göranssons företag.

Fyrverkare Carl Ulrik Fogelmark

Gott Nytt År!

Efter gårdagens nyårsfyrverkerier, som jag såg delar av i Uppsala genom mitt fönster, vill jag uppmärksamma släktingen Carl Ulrik Fogelmark (1820-1880) som var fyrverkare; han sålde fyrverkeripjäser och arrangerade också fyrverkerier. Om han tillverkade pjäserna själv eller köpte dem från fabrik vet jag inte.

Carl Ulrik Fogelmark var syssling till min morfars morfars far Fredrik August Fogelmarck (1801-1868). Carl Ulrik föddes 17/7 1820 i Björke skola i Norra Björke socken i Västergötland, där hans far Peter Ulrik Fogelmark (1785-1842) var skollärare och klockare; Carl Ulrik dog 1/9 1880 i Vänersborg där han bodde sedan 1869.

I tidningsannonser ser man bl.a. att han 1875 i Landskrona gav ett ”batalj-fyrverkeri” med en imitation av slaget vid Narva.

Sämre hade det gått 1865, när det utbröt en eldsvåda i en lägenhet i Karlskrona som Carl Ulrik bebodde, och där han förvarade en stor del av sina fyrverkeripjäser; dessa antändes och exploderade under lång tid.

Mer om Carl Ulriks härstamning kan läsas i min släktutredning Svante Janson: En släkt Fogelmar(c)k från Fågelås.

Korrespondenten från Landskrona 7/9 1875

Axel Klingberg (1896-1971)

Idag den 6/12 2021 är det 50 år sedan Axel Klingberg avled.

Han var äldste son, av sex barn, till Erland och Anna Klingberg, f. Fogelmarck. Han föddes 1896 i Stockholm, men kom att växa upp på Mackmyra och i Falun. Pappa Erland var kapten vid Dalregementet.

I de många familjebrev, särskilt från hans ungdomstid på 1910-20-talen, som finns bevarade framstår Axel som familjens gyllene gosse. Han omhuldas och framhålls, kanske för att han är äldsta sonen, och verkar vara mycket omtyckt av släkt och vänner. Han spelar piano och sjunger, liksom alla de andra syskonen.

Efter studenten 1914 flyttar Axel till Uppsala för två års studier i historia och latin vid universitet – han bor då inackorderad hos sin farmor Sophie Klingberg. Militärtjänstgöring vidtar, och sedan civil-ingenjörsstudier vid KTH i Stockholm, där han tog examen 1922. Under de åren bor han tillsammans med sin bror Erland inackorderad hos sin moster Fiffan på St. Paulsgatan 33.

Tanken sägs vara att han senare skulle arbeta på familjens sulfit-fabrik i Mackmyra, och han praktiserade på pappersbruk utomlands. 1923-1925 är han i USA och 1927-1929 i Köln.

Det är i Köln han träffar Gertrud Eismann (1894-1986). Hon är läkare och medicine doktor och änka. Hon och hennes första man hade varit läkare på Java, där mannen och deras små barn dött i någon sjukdom. Axel skriver hem till mamma och berättar 1928 om sin förlovning, och hon reser då strax till Paris för att träffa Axel och den tilltänkta. Gertrud hade fått jobb i Kanada, och Axel följer efter 1929. Vid jul 1929 gifter de sig och en dödfödd son föds tidigt 1931. De bor några år i USA, där Axel arbetar som kemist på olika pappersbruk, och en tid var arbetslös.

Axel och Gertrud återvänder till Sverige 1934. Axel valde nu att bli godsägare istället; han gick Sala lantmannaskola och köpte sedan 1936 gården Stora Kil i Tillinge socken väster om Enköping. 1938 övertar han sedan Strömsta säteri i ett arvskifte efter sin far.

Axel och Gertrud får inga barn, och bor och brukar Strömsta under resten av sina liv. Axel lär, av naturliga skäl, ha varit protysk och sägs ha haft högerextrema åsikter. På vinden på Strömsta finns ännu i dag en koffert med Axels sparade brev; kanske kan de avslöja något mer om Axels tid på Strömsta.

Axel avlider den 6/12 1971 på Skodsborgs kurhotell i Danmark, 75 år gammal, och änkan Gertrud äger Strömsta till sin död 1986.

Strömsta. (Foto: Christina Klingberg)

Knut KLingberg 150 år

Knut Filip Klingberg (1871-1959)

Idag skulle Knut Klingberg ha fyllt 150 år! Han födde 1871 på Gustafströms herrgård som åttonde av nio barn till bruksdisponenten Erland Klingberg och Sophie Klingberg, f. Baalack.

Han gick allmänt läroverk i Örebro och började sedan 1886 på Katedralskolan i Uppsala, dit hans familj flyttade samma år. Direkt efter studentexamen 1892 började han sin militära karriär, främst vid Dalregementet i Falun, där också hans storebror Erland var officer. Han pensionerades som major i Vaxholm 1926.

En spännande del av hans karriär var hans postering i Persien 1914-1915, dit han kommenderats för att organisera gendarmeriet och bekämpa rövarband. Hans hustru Mary-Ann Ossbahr (1879-1943) , gifta 1903, följde med honom dit. Han fick av shahen den persiska Sol- och Lejonordern.

Persiska Sol- och lejonorden, 3. klass

Vi vet mycket lite om Knut själv; några brev från perioden 1915-1918, då flera familjemedlemmar bodde i Falun, nämner honom och Mary-Ann vid olika familjesammankomster. Knut och Mary-Ann fick inga barn tillsammans.

Efter pensionen bor Knut och Mary-Ann i Stockholm, och som änkling flyttar Knut till Skebobruks herrgård, då ett pensionärshem för välbeställda äldre herrar. Knut avlider i Gävle 1959.

Två talmän

Sveriges riksdag hade 1866-1970 två kammare: första och andra kammaren, som i stort sett var likställda. En viktig skillnad var att andra kammaren valdes direkt i allmänna val, medan första kammaren valdes indirekt av landstingen. Kamrarna hade varsin talman.

Christian Lundeberg (1842-1911) var, som jag skrev igår, talman i första kammaren från 1909 till sin död 1911; han var svåger till Wilhelm Fogelmarck (1835-1893).

Talman i andra kammaren var 1903-1912 Axel Swartling (1840-1918), en klädesfabrikör från Norrköping. Han var kusin till Wilhelm Fogelmarck! Deras mödrar Maria Mathilda Waefver (1808-1891) och Charlotta Waefver (1804-1864) var systrar, döttrar till handelsmannen Jakob Magnus Waefver (1762-1831) i Västervik (min morfars morfars morfar).

1909-1911 var alltså riksdagens båda talmän nära släktingar till Wilhelm Fogelmarck (som tyvärr själv var död sedan 1893).

Axel Swartling (1840-1918). (Källa Wikipedia.)

Christian Lundeberg

Idag är det 110 år sedan Christian Lundeberg (1842-1911) dog den 10/11 1911. Han var gift med Anna Elfbrink (1844-1913), och därigenom svåger till mina förfäder Emma Elfbrink (1842-1910) och hennes man Wilhelm Fogelmarck (1835-1893). De två familjerna hade nära kontakt, både personligt och ekonomiskt; de bodde på Forsbacka resp. (sommartid) Mackmyra, en halvmil från varandra, men de ägde i många år de två bruken gemensamt, och de startade tillsammans Mackmyra Sulfit.

Christian Lundeberg är också, och kanske framför allt, släktens mest framträdande politiker. Han var ledamot av riksdagens första kammare från 1876 till sin död, och blev med tiden en av de ledande där; han var bl.a. ordförande i ”första kammarens majoritetsparti” (senare förenade högerpartiet). Hans främsta insats var som statsminister 2/8 – 7/11 1905 när han lyckades förhandla fram en fredlig upplösning av unionen med Norge. Han avslutade sin karriär som talman i första kammaren från 1909 till sin död 1911.

Se vidare sidan Lundeberg och Svenskt biografiskt lexikon”.

Christian Lundeberg (1842-1911) (foto: Länsmuseet Gävleborg)

Fogelmarck

Peter Fogelmarck (1766-1829)
Peter Fogelmarck (1766-1829)

Min morfars morfar Wilhelm Fogelmarck (1835-1893) kom från Västervik till Valbo. Där gifte han sig med Emma Elfbrink (1842-1910) från en förmögen familj och genom henne blev han bl.a. ägare till Mackmyra bruk.

Wilhelms farfar Peter (Per) (1766-1829) var född i Fågelås socken, och hade tagit namnet Fogelmark efter hemsocknen, liksom före honom flera morbröder, minst en moster, och morfars bror. Mer om denna släktgren finns på sidan Fogelmarck. Släkten lever vidare, och idag finns 12 levande personer Fogelmarck över 16 år (och några yngre barn); alla är ättlingar till Stig Fogelmarck (1916-2006), som var sonson till Wilhelm Fogelmarcks bror Emil Fogelmarck (1833-1904). (Stig var alltså syssling till min morfar.) Wilhelm Fogelmarcks gren dog ut med hans barn; hans son Wilhelm (1872-1873) blev bara några månader, och de tre döttrarna förde ju inte namnet vidare.

Jag har nu sammanställt släkttabeller med alla (kända) Fogelmarck som tillhör denna släkt. Resultatet är en artikel En släkt Fogelmar(c)k från Fågelås. (Den är på ca 50 sidor, och lämpar sig mer som uppslagsbok än som sträckläsning.)

Men det finns också andra släkter Fogelmarck/Fogelmark. (Stavningen varierade förr i tiden. Nu stavar de i vår släkt med ck och övriga släkter med k, men så har det inte alltid varit.) Dels tog ytterligare några personer från Fågelås namnet Fogelmark, och det är okänt om de var släkt med våra förfäder eller inte; två av dessa släkter lever än idag. Dels har namnet tagits av några personer som inte alls verkar vara släkt; bland annat finns än idag personer Fogelmark i en släkt som kommer från Kråkshult i Småland.

Jag har nu också gjort en längre version av min sammanställning, med släkttabeller för alla släkter Fogelmark/Fogelmarck som jag funnit: Släkterna Fogelmar(c)k (ca 150 sidor).

Marie Göransson, född Elfstrand

Marie Göransson f. Elfstrand

avled denna dag den 24/8 för 170 år sedan! Hon föddes som borgardotter i Gävle till grosshandlare Daniel Elfstrand (1748-1815) och hans andra fru karin Jäderlund (1769-1837).

Hon gifte sig ung den 30/11 1815, bara knappt 20 år gammal, med Anders Petter Göransson (1789-1850), en anställd i pappans firma som blivit kompanjon där. Familjen kom att bo i en centralt belägen gård i Gävle; sommarviste hade man först på Lexe i Valbo socken och senare på Stigslund, norr om Gävle.

Marie födde 7 barn mellan 1816 och 1828, av vilka två är av särskilt intresse. Dottern Sofie, född 1816, gifte sig med Wilhelm Elfbrink och blev Svantes morfars mormors mor, och sonen Göran Fredrik, född 1819, som blev en välkänd affärs- och industriman, som grundade Sandvik.

Marie avled i Gävle den 24/8 1851, blott 10 månader efter sin man Anders Petter.

Så mycket mer vet vi inte om Maries liv. Hennes porträtt, målat av Carl Petter Lehman, hänger i dag i gamla herrgården på Högbo bruk.

Ny termin…

”Jag tycker allt, att du borde bestämma dig för, att hvarje dag läsa minst 2 timmar för dig själf. Börjar du, att allt emellanåt alldeles slinka öfver en dag, så blir det nog lätt bra slarf med hela läsningen på studiekammaren, hvarpå examen dock till större delen tycks vara baserad.” (30/10 1914)

I brev från 1914 skriver mamma Anna Klingberg till sin äldste son Axel Klingberg, nyss fylld 18 år, och förmanar honom. Det är hennes äldsta barn, som nyss flyttat hemifrån till Uppsala, där han skall bo hos sin farmor Sophie Klingberg, och läsa historia och latin vid univeristetet.

Det är klart att hon är litet ”hönsmammig”! Det är inte bara hennes första barn att lämnat hemmet, utan också familjens förste som läser vid universitetet. Det är en ny och okänd miljö för henne!

Hon gör vad hon kan för att han inte skall komma allt för långt bort ifrån familjens trygga vrå. Hon berättar utförligt i brev, som hon skriver varje söndag, eller oftare, om allt hennes familj gör under veckan, vilka de träffar och umgås med och vad Axels syskon kan ha haft för sig. Naturligtvis undrar hon om hans tvätt – skall hon skicka tillbaka den – och om han har lakan och handdukar så att det räcker.

Hon vill också att Axel i detalj skall skriva hem och berätta om olika tillställningar han varit på : Hur var studentbalen arrangerad? Hade han någon dam på dansen? Hon vill ha hans schema, så att hon i tanken kan följa hans dagar.

Förmaningarna är sällan så direkta som den ovan i citatet. De är oftast mer inlindade: det är vackert väder i Falun, kanske har han varit ute på en promenad ? Anna har själv varit i kyrkan, kanske Axel också varit det? Själv har hon haft många på visit, har Axel kanske hunnit besöka familjebekanta i Uppsala ännu?

Intressant nog för modern tid, är det faktum att Axel skall få en egen telefon installerad i sitt rum hos farmor. Anna påpekar i brev, att Axel inte ringer hem ofta nog, hon vill att han skall ringa hem var tredje dag!!

Sverige fick sin första telefon 1877 och redan tio år senare var Stockholm världens telefontätaste stad! 1915, precis när Axel skall få sin egen telefon, fick telefonaparaterna sin fingerskiva, och man kunde själv ringa upp utan att gå genom en telefonist.

Nå, hur gick det då för Axel? Han verkar ha klarat av sina studier i Uppsala utmärkt! Han lämnar Uppsala sommaren 1915 för militärtjänst och börjar sedan läsa till civilingenjör på KTH i Stockholm. Och mamma Anna får snart vänja sig, då alla hennes barn inom några år lämnar hemmet för studier på annan ort!

Erland Klingberg 200 år!

BBB
Erland Th. Klingberg (1821-1914)

Idag den 17/8 fyller Erland Theodor Klingberg 200 år!

Erland Klingberg föddes i Ödeby prästgård i Närke den 17/8 1821 och var son till komministern Carl Kristoffer Klingberg (27/7 1780 – 11/4 1867) och Eva Margareta Pfeiff (23/12 1781 – 30/12 1851).

Efter skolgång i Örebro, blev han elev vid olika bruk i Mellansverige.

1854 gifte han sig med Sophie Baalack (1832-1925), en lokal flicka, och de bosatte sig i Tidaholm. Familjen fick i sinom tid 9 barn tillsammans.

1859-1866 var han disponent vid Hellefors bruk i Västmanland; därefter förvaltare för det underlydande Gustafsströms bruk i Värmland 1866-1886.

När han pensionerade sig 1886 flyttade familjen med de yngsta barnen till Uppsala. Somrar och jular tillbringade han och Sophie från 1908 på Mackmyra hos sonen Erland och hans familj.

Erland avled i Uppsala den 19/2 1914 i Uppsala, 92 år gammal. Han ligger begravd på Uppsala Gamla kyrkogård, tillsammans med sin hustru.

Av Erlands och Sophies nio barn emigrerade tre: Richard (1854-1907) till Sheffield, Victor (1856-1947) till Sydafrika och Carl (1863-1934) till London. Sigrid (1858-1914), Marie-Louise (1860-1928) och Elsa (1875-1957) gifte sig alla tre i järn- och pappersbruksnäringen. Fredrik (1864-1938) blev läkare i Stockholm, och Erland (1866-1938) och Knut (1871-1959) blev officerare på Dalregementet.

Se vidare sidan Erland Theodor Klingberg (1821-1914) och Sophie Baalack (1832-1925) och artikeln Erland Theodor och Sophie Klingberg.

Ättlingar till Erland och Sophie finns idag i åtminstone Sverige, Norge, England, Sydafrika och USA.

I Uppsala finns idag Erlands och Sophies sonsons dotterson Svante Janson (generation 5) och hans dotter Sofie White (generation 6), som idag hedrade sin förfader.

Erland Th Klingberg 200-årsdagen 17/8 2021
Erland Th Klingberg på 200-årsdagen 17/8 2021