Klingsbo

”I Dalarne och Stora Skedvi socken ligger Stora Klingsbo, vackert belägen mellan de bägge sjöarna Öfre och Nedre Klingen. Slagghögar vittna om att här i forna dagar drifvits bruksrörelse. Under senare hälften av 1600-talet var här Johan (Jöns) Olofsson inspektor, gift med Anna Bergius, prostdotter från Norrbärke. De hade tvenne döttrar Beata och Anna, hvilka kallade sig Klingberg; namnet tydligen bildadt af Klingsbo och moderns namn Bergius. Anna Klingberg blef gift med Ingeniör Carl Ekman, men togo sönerna sin moders namn.”
Erland Th. Klingberg, Slägten Klingberg, Gefle, 1906.

CIMG0485
Nuvarande herrgård i Stora Klingsbo. (25/10 2014)

Namnet Klingberg kommer alltså från Klingsbo, där vår släkt bodde 1674-1754.

Klingsbo ligger som sagt i Stora Skedvi socken i Dalarna, ca 2 mil sydost om Falun och inte långt ifrån riksvägen mellan Falun och Hedemora som i många hundra år varit huvudvägen från Falun söderut. Koordinaterna är 60°28’35” N 15°49’49” Ö.

Klingsbo är känt sedan 1370, då gården pantsattes till Bo Jonsson Grip.1 Klingsbo hade redan då en kopparhytta, där man framställde koppar ur malm från Stora Kopparberget (dvs Falu koppargruva).2 Klingsbo ligger ovanligt långt bort, nära 2 mil från Stora Kopparberget,  men att frakta malmen och den färdiga kopparn var tydligen inte det största problemet.

CIMG0563
Slagghögar vid ån vid platsen för kopparhyttan i Stora Klingsbo.

Klingsbo var alltså en bergsmansgård, där ägaren ägde andel i gruvan i Stora Kopparberget. Gården räknades, åtminstone från 1600-talet, som bergsfrälse liksom många andra gårdar i Kopparbergslagen, vilket innebar skattefrihet för jorden och att man slapp bidra till att hålla indelta soldater. Genom arvsskiften och försäljningar delades den ursprungliga bergsmansgården Klingsbo så småningom upp i två gårdar i Stora Klingsbo, samt en tredje ett par km bort som fick namnet Lilla Klingsbo.

Jöns Olofsson (c. 1628-1703) köpte 1674 den dominerande gården i Stora Klingsbo, som kallas herrgården. Man känner inte till hans ursprung, men han kom närmast från Gessbergs bruk i Norrbärke socken där han varit anställd som inspektor, samt gift sig med kyrkoherdedottern Anna Bergia (c. 1655-1711). Stora Klingsbo var när Jöns Olofsson köpte gården i dåligt skick,3 och en hel del jord och skog hade sålts av tidigare ägare. Jöns Olofsson rustade upp och genom köp och många processer samlade han under de följande åren på sig mycket av vad som tidigare tillhört gården av jord, skog och andelar i kopparhyttan. Jöns Olofsson dog 1703 och Anna Bergia 1711; de efterlämnade döttrarna Beata (1674-1752)  och Anna (1676-1747) som som sagt tagit sig namnet Klingberg. Beata och Anna var då båda gifta, och deras män Olof Holmquist (?-1722) resp. Carl Ekman (?-1720) tvistade länge om arvet tills det skiftades 1717, varvid Carl och Anna fick 1/6 av Stora Klingsbo, viket de sålde (jag antar till Olof och Beata) senast 1720. Carl och Anna bodde sedan länge i Sundborn, men Olof och Beata bodde kvar på Stora Klingsbo tills de dog 1722 resp. 1752; sedan såldes gården av deras son Johan Mauritz Holmquist (1705-1774) och försvann ur släkten.

Jöns Olofsson och Anna Bergia donerade 29 juli 1700 (Olofsdagen) en stor ljuskrona av mässing till Stora Skedvi kyrka, där den fortfarande hänger i mittgången. Troligtvis fick de också gravplats under sin ljuskrona, fast de gravar som funnits under kyrkgolvet senare har tagits bort. (Det lär ha luktat, och golvet blev ojämnt.) De donerade också två stora trearmade mässingsljusstakar, som fortfarande står på altaret.

För övrigt kan nämnas att en av kyrkklockorna i Stora Skedvi (”Mellanklockan”) är gjuten 1629-1631 av koppar från Klingsbo, men det var alltså före Jöns Olofssons tid.

Den mellersta ljuskronan skänkt av Jöns Olofsson och Anna Bergia 1700.
St Skedvi kyrka. Den mellersta ljuskronan skänkt av Jöns Olofsson och Anna Bergia. Kronan har inskiften: GUDI TILL ÄHRA OCH SCHEDEWY FÖRSAMBLING TILL PRYDNAT GIFZ DENNA KRONAN AF EHREBORNE OCH WELBT:DE H:r IÖNS OLOFSON SAMPT EHREBORNE OCH GUDFRUCHTIGE Hu ANNA BERGIA DEN 29 JULY ANNO 1700
CIMG0632
Ljuskrona skänkt av Jöns Olofsson och Anna Bergia i St Skedvi kyrka 1700; detalj.
CIMG0594
Altaret i St Skedvi kyrka. De två trearmade ljusstakarna är skänkta av Jöns Olofsson och Anna Bergia c. 1700.

Jöns Olofsson kom till Klingsbo i slutet av Falu koppargruvas storhetstid. Gruvan har använts sedan 700-talet (och fram till 1992), men storhetstiden var på 1600-talet, när gruvan ensam tidvis producerade 2/3 av all koppar i Europa. Det absoluta toppåret var 1650, men sedan gick det utför, och  raset vid midsommar 1687, när Stora Stöten bildades, ses som slutet på storhetstiden. Klingsbos kopparhytta användes ännu på 1690-talet, men lades sedan ned, troligen vid eller strax efter Jöns Olofssons död 1703; hans döttrar och deras män tycks inte ha bedrivit bergsbruk.

Den nuvarande herrgården är byggd 1805-1808, men åtminstone det gamla sädesmagasinet finns kvar från släktens tid; på vindflöjeln står 1755 men i källarvalvet står 1707 inristat.

CIMG0505
Gamla sädesmagasinet i Stora Klingsbo; i källaren finns årtalet 1707 inristat.

Herrgården har sedan haft diverse ägare, bland (1805-1917) annat en rad officerare på Dalregementet i familjerna von Knorring och Schenström. 1935-1937 var herrgården sommarkoloni för barn från Gävle. Sedan 2010 ägs herrgården av Anders Wahlund i Stockholm med familj; herrgården är f.n. obebodd men fullt möblerad.

Mycket mer om Klingsbo kan man läsa i Leif Olofsson, Klingsbo i Stora Skedvi från medeltid till nutid, 1986.


1 Bo Jonsson Grip räknas som Sveriges störste jordägare någonsin, med över 1500 gods och gårdar, så Klingsbo var nog inte så viktigt för honom.

2 Att framställa koppar ur kopparmalm är en komplicerad procedur med rostning och smältning i flera steg, se en beskrivning av kopparframställning och en annan beskrivning. Detta krävde naturligtvis stora mängder ved och träkol, och hyttor anlades därför i skogarna runt Falun, vid lämpliga vattendrag som gav kraft till blåsbälgarna; som mest fanns 132 hyttor i och runt Falun.

3 Ett syneprotokoll finns i Jöns Olofssons köp av Stora Klingsbo (utdrag ur domboken för 1674).



Det finns en familj med efternamnet Klingsbo, utan känt samband med Klingsbo i Stora Skedvi (eller med Klingberg). Såvitt jag vet togs namnet i mitten av 1900-talet av Karl-Edward Emanuel Klingsbo (1933-1995), född Karlsson i Erikssund utanför Sigtuna, och bärs nu av hans ättlingar (f.n. 7 personer).

Klingsbo är också Ikeas namn på en serie bord.

Om släkten