Gävle och släkten, del II

Sedan 1700-talet har olika delar av släkten bott i Gävle, och dessa sidor visar var. På sidan Gävle och släkten, del I redogörs för grosshandlarfamiljerna Elfstrand, Elfbrink och Göransson, fram till tiden för Gävle brand 1869. Nedan behandlas familjerna Serrander, Lyman och Klingberg, som alla bodde i Gävle senare.

I texten och på kartan nedan är de olika bostäderna utmärkta med bokstäver A, B,… och affärslokaler med a,b,…  Gatunamn nedan är de moderna (i de flesta fall oförändrade).

Förfäder i rakt uppstigande led från mig (och mina närmaste släktingar på Klingbergssidan) är markerade med fetstil; andra släktingar (t.ex. syskon till dessa och ingifta) är markerade med kursiv. För släktskapen, se även sidorna Serrander, Lyman, Klingberg, översikt och Antavla.

Karta (från 1950) med bostäderna markerade. (Klicka på kartan för att få den större.)
Karta från 1950 (från Gävle Kommunarkiv) med bostäderna markerade. (Klicka på kartan för att få den större.)

SERRANDER

Otto Serrander (1848-1897) köper 1880 tidningen Norrlands-Posten (se Serrander och Norrlandsposten) och flyttar då till Gävle från Örebro med sin hustru Jenny, f. Lindquist (1853-1940) och två små barn (Torsten (1875-1940) och Elna (1877-1956)) till Gävle, där de får ytterligare 6 barn.1
De bor först i hörnet Drottninggatan – Kopparslagargatan (A på kartan), antingen Drottninggatan 28 eller N. Kopparslagargatan 6. (Källorna anger inte gatuadress utan bara kvarter och tomt.)
Norrlands-Postens redaktion och tryckeri låg då, såvitt jag vet, på S. Trädgårdsgatan, men jag vet inte exakt var.
1883 flyttar familjen till Stockholm, fast Otto fortfarande driver Norrlands-Posten, nu med en anställd redaktör.

Strax därefter flyttar Ottos bror Elof Serrander (1849-1912) med familj in i samma hus (A), gissningsvis i samma lägenhet; han arbetade några år på broderns tidning. (Se även Barnhusbarnet Carl Elof Gottlieb Serrander.)
Elof med familj flyttar sedan till (B), antingen S. Kungsgatan 4, Hamiltongatan 7 eller S. Kansligatan 3.
Redan 1888 flyttar de från Gävle (först till Simonstorp i Östergötland där Elof blir lantbrukare, senare till Linköping där Elof blir redaktör).

Otto Serrander med familj flyttar tillbaka till Gävle från Stockholm 1886. Hans tidning Norrlands-Posten flyttade 1885 till Drottninggatan 33, i hörnet mot N. Hattmakargatan (a), och familjen Serrander flyttar också in i samma kvarter, med ingång Nygatan 34 (C).

Otto dör 1897. Några år senare (1902 eller 1903) flyttar änkan Jenny Serrander (1853-1940) och barnen2 till Västra Vägen 5 (D).3 1908 har huset ändrat nummer till Västra Vägen 6. 4
Jenny Serrander bodde kvar där i stort sett hela sitt liv, till 1939, tillsammans med dottern Maggie, medan de andra barnen flyttade bort ett efter ett:
Elna (1877-1956) gifte sig 1903 (med Nils Delin); de flyttar något år senare från Gävle.
Torsten (1875-1940) flyttade också 1903, se nedan.
Ernst (1883-1941) flyttade till Stockholm 1907, men kom tillbaka till Gävle 1909 (som redaktionssekreterare, senare chefredaktör, se Norrlands-Posten).5
Anna (1886-1955) gifter sig 1910 (med Richard Smedberg) och flyttar till Stockholm.
Gert (1896-1986) bor hemma ända till 1926, då han flyttar till Motala.

1939 flyttar Jenny och Maggie till Karlsborgsgatan 28 (E). Jenny dör 1940, och 1941 flyttar Maggie till Kyrkogatan 17 (F), där hon blir kvar till sin död 1969.6

Sonen Torsten Serrander (1875-1940) flyttade till Stockholm redan 1887.7 Torsten flyttar tillbaka till Gävle 1896,8 och bor då som sagt först hos mamma och syskonen på Nygatan 34 (C), och följer med till Västra Vägen 5 (D), se ovan.
1903 flyttar Torsten till egen lägenhet på V. Islandsgatan 16 (G). Han gifter sig 1904 med Gerda Lyman (1882-1965), och de får sin första dotter, Eva (1905-2002) där.
Något år senare flyttar Torsten med familj till Byggmästargatan 9 (H), i kvarteret bredvid mamma Jenny.
1908 flyttar de igen, till Strömsborgsvägen 9 (I, i Villastan, granne med Gerdas föräldrar Gustaf och Carolina Lyman, se nedan), där Sara (1908-1969) och Ulla (1910-2003) föds.
Omkring 10 år senare (någon gång 1916-1920) flyttar familjen till Banérgatan 5 (J).
Någon gång 1921-1925 flyttar de till Valbogatan 35 (K).9
De tre barnen flyttar ut 1926-1932, se nedan, och 1932 flyttar Torsten och Gerda till Floravägen 7 (L).
Torsten och Gerda Serrander flyttar till Stockholm 1937,10 där de senare dör 1940 resp. 1965.

Torsten och Gerdas äldsta dotter Eva Serrander (1905-2002) gifter sig 1926 med Alex Södergren (1893-1982) och bor först på Staketgatan 7 (M), där deras äldsta dotter Ragna Södergren (1927- ) föds; 1929 flyttar familjen till Stockholm.
Dottern Sara Serrander (1908-1969) flyttar till Stockholm 1927, och kommer tillbaka hem (K) 1929. Hon gifter sig 1930 med Carl Klingberg (1905-1990) och flyttar då till Strömsta, utanför Enköping, se Klingberg nedan.
Yngsta dottern Ulla Serrander flyttar till Stockholm 1932; hon gifter sig 1936 med Sven Karlsson (senare Kyhlstedt) (1911-1997).

Norrlandsposten flyttar 1921 till N. Centralgatan 11 (b). När tidningen 1941 slås samman med Gefle-Posten flyttar den till Gefle-Postens lokaler på Nygatan 33 (c).

LYMAN

Gustaf Leonard Lyman (1848-1937) med hustru Carolina, född Boström (1856-1936) och då 4 barn flyttar från Sundsvall till Gävle
1886; de får senare ytterligare 4 barn.

Gustaf Leonard Lyman är manufakturhandlare och har affären Andreén & Co på Drottninggatan 20 (d).11 12

Annonser för Gustaf Leonard Lymans manufakturaffär Andréen & C:o. Norrlandsposten 4/10 1895.
Annonser för Gustaf Leonard Lymans manufakturaffär Andréen & C:o. Norrlandsposten 4/10 1895.

Familjen Lyman flyttar in på N. Kungsgatan 13 (N).
1888 flyttar de till Drottninggatan 6 (O).
1892 senare flyttar de till Nygatan 25 (P) i det nybyggda Gevaliapalatset, som Gustaf Leonard Lyman är delägare i.
1902 flyttar familjen Lyman från Gävle tillbaka till Sundsvall (utom dottern Sigrid som flyttat till Stockholm).

Dottern Gerda (1882-1965) kommer tillbaka till Gävle 1904 för att gifta sig med Torsten Serrander, se ovan.

Gustaf och Carolina Lyman, med 4 kvarvarande barn, flyttar tillbaka från Sundsvall till Gävle 1907; de bor då på Strömsborgsvägen 7 (Q).
1910 flyttar de från Gävle för gott; barnen Hildur, Astrid, Helge och Bengt flyttar 1909-1910 till Stockholm medan Gustaf och Carolina flyttar till sin dotter Sigrid, som är lärarinna i Tveta (Södermanland). (De bor resten av livet hos Sigrid, från 1914 i Brånsta utanför Kumla, utom 1919-1924 (1926?) då de bor hos sonen Bengt, också lärare.)

Somrarna tillbringar familjen Lyman på sommarställen, åren 1890-1902 vid kusten i Engesberg eller Furuvik ca en mil nordväst resp. öster om Gävle.

Gevaliapalatset. G L Lyman var både delägare och hyresgäst, och senare bodde Klingberg här.
Gevaliapalatset. Se Lyman och Klingberg.

 
KLINGBERG

Erland Klingberg (1866-1938) och hans hustru Anna Klingberg, född Fogelmarck (1867-1953) med de fem barnen Axel (1896-1971), Erland (1898-1981), Kajsa/Ulla (1901-1923), Wilhelm (1902-1994) och Carl (1905-1990) var från 1916 skrivna på Mackmyra herrgård, ca en mil väster om Gävle, men hade från hösten 1917 också en lägenhet i Gävle där de bodde på vintrarna (ca oktober-maj).13 De bodde först på Staketgatan 15 (R) och flyttade omkring 1920 till Gevaliapalatset på N. Kungsgatan 11 (S), en trappa upp.14 De yngsta barnen Wilhelm och Carl gick i läroverket i Gävle tills de tog studenten 1920 resp. 1925, och bodde då naturligtvis i lägenheten hela terminerna;15 sedan flyttade de från Gävle för studier. De äldre sönerna Axel och Erland bodde nog bara periodvis i lägenheten; 1917 hade de tagit studenten och de studerade sedan i Stockholm, men de var skrivna på Mackmyra ända till 1929 resp. 1927. Ulla var sjuk i tarmtuberkulos från 1921 och låg tidvis på sjukhus och sanatorium innan hon dog på Mackmyra 1923.
Efter Erlands död 1938 bodde sonen Carl Klingberg (1905-1990) med hustru Sara (1908-1969, född Serrander, se ovan) och barn i lägenheten (S) hos Anna våren 1939 medan Mackmyra herrgård restaurerades för dem och bl.a. gjordes lämpligt för åretruntboende.16
Anna Klingberg flyttade senare under 1939 till Bergsgatan 45 (T),17 där hon bodde till sin död 1953.18

Mackmyra bruk hade till början av 1940-talet en egen mjölkbutik i Gävle, Mackmyra Bruks Mjölkmagasin, på N. Köpmangatan 15 (e).

Erland Klingbergs yngsta bror Knut Filip Klingberg (1871-1959) bodde sina sista år på Grapes sjukhem i Gävle på Västra vägen 1 (U); han hade ingen tidigare anknytning till Gävle men han (som var änkling sedan 1943 och barnlös) togs om hand av brorssonen Carl Klingberg och hans fru Sara, och de ordnade flytten till Gävle.19


KÄLLOR

Husförhörslängder 1880-1895, församlingsböcker 1896-1919 och fastighetslängder 1895-1941 för Gävle Helga Trefaldighet.

Adresskalendrar för Gävle 1893, 1898, 1900, 1901, 1903, 1905-6, 1908, 1912.

Telefonkatalog 1939.

Kartor och adressförteckningar (listor på kvartersnummer, kvartersnamn och gatuadresser) från Gävle Stadsarkiv.

Sveriges dödbok 1901-2013 (DVD).

Carolina och Gustaf Lymans lantställen samt bostäder. Lista skriven 1959 av dottern Astrid Lindroth, född Lyman.

Uppgifter från olika släktingar.


Noter:

  1. Husförhörslängden anger dem som inflyttade 14/8 1880, men Otto gav ut Norrlands-Posten från 1/5, och födelseboken visar att Margareta (Maggie) (1880-1969) föddes i Gävle 30/7 1880, så de flyttade nog ett tag innan flytten registrerades i kyrkoböckerna.
  2. Av de åtta barnen var Georg (1892-1895) död. Torsten (1875-1940) hade varit i Stockholm men bodde nu hemma igen, se nedan. Mauritz (Moje) (1883-1933) hade börjat studera i Stockholm, men var skriven hemma igen 1904-1906. Resten, dvs Elna (1877-1956), Maggie (1880-1969), Ernst (1883-1941), Anna (1886-1955), Gert (1896-1986) bodde fortfarande hemma.
  3. Gatan hette då Västra Tullportsgatan, men bytte namn 1905.
  4. I kvarteret intill, på Staketgatan 1 på andra sidan Staketgatan, bodde till 1909 överste Ernst von Krusenstjerna med familj, bl.a. dottern Agnes (1894-1940). Jenny Serrander umgicks uppenbarligen med dem; vi har kvar i släkten ett inbjudningskort (antagligtvis Jennys) till Agnes von Krusenstjernas bröllop 1921. (Det stora planerade bröllopet blev dock inställt och ersatt av en enkel vigsel eftersom Agnes fick ett utbrott av sin psykiska sjukdom.) Det var gissningsvis genom denna kontakt som Agnes von Krusenstjernas författardebut skedde i Norrlandsposten, där den då 17-åriga författarinnans novell Konstnärslängtan publicerades 16/1 1912; familjen Krusenstjerna hade då flyttat till Stockholm. (Se Anna Williams, Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning, Bonniers 2013, sid 41.)
  5. Ernst gifter sig 1911 och bor sedan på flera olika adresser i Gävle tills han dör 1941, den sista tiden på N. Kopparslagargatan 19. Några år,  1915 – 1921 eller något senare, bor Ernst med familj i en annan lägenhet i samma hus som mamma Jenny och ett par syskon (D).
  6. Enligt Sveriges dödbok 1901-2013 (med uppgifter från församlingens dödbok som ännu inte finns offentlig) var Jenny skriven på Kyrkogatan 17 när hon dog, men enligt fastighetslängden flyttade Maggie till Kyrkogatan först 1941, efter Jennys död. Jag vet inte varför kyrkoböckerna tycks motsäga varandra. Det är möjligt att flytten skedde redan i slutet av 1940, och det är möjligt att Jenny var sjuk och bodde på sjukhus eller vårdhem den sista tiden och bara formellt var skriven på Kyrkogatan. (Det är inte säkert att hon ens bodde på Karlsborgsgatan i verkligheten.)
  7. Enligt husförhörslängden; han var då bara 12 år. Pappa Otto arbetar då fortfarande (till 1890) i Stockholm, fast familjen är skriven i Gävle sedan 1886. Jag antar att Torsten gick skola i Stockholm; jag vet inte varför. Torsten gick i läroverket i Gävle och i realläroverket i Stockholn; han tog studenten i Stockholm 1897, men var då skriven i Gävle igen.
  8. Närmast från Dannemora, där han 20/2 – 7/10 1896 bott i prästgården hos kyrkoherde Wallin, med titeln ”studerande” (innan dess kom han från Stockholm). Var Torsten informator åt kyrkoherdens barn (6-13 år)?
  9. I samma hus bodde familjen Zacco, vars dotter Marianne (1909-1999) var Sara bästa väninna, och de sprang över vinden till varandra. Många år senare (1971), efter Saras död, skulle hennes man Carl Klingberg gifta om sig med Marianne.
  10. Snoilskyvägen 38, 4 tr
  11. Drottninggatan 18 fram till 1893; jag vet inte om affären då flyttade till nästa port, eller om den utvidgades.
  12. Jag antar att affären startats av handlaren Gustaf Andréen (1840-1886) som avlidit 15/7 1886, och att Gustaf Leonard Lyman köpt affären av änkan. Familjen Lyman flyttade till Gävle 1/10 1886.
  13. De hade efter bröllopet på Mackmyra 1895 först bott ett år i Stockholm, och sedan i parkvillan på Mackmyra till 1909, då de flyttade till Falun, men tillbringade somrar och jular på Mackmyra. Sedan Erland pensionerats från sin officerstjänst i Falun 1916 flyttade familjen formellt tillbaka till Mackmyra, nu till herrgården, fast barnen (utom Axel som redan tagit studenten) gick i skola i Falun ytterligare ett år.
  14. Samma byggnad som familjen Lyman långt tidigare bott i, men en annan ingång.
  15. I början av hösten 1917, innan familjen skaffat lägenheten på Staketgatan, var de inackorderade i Gävle.
  16. Carl och Sara gifte sig 1930, och hade sedan dess bott som pappas förvaltare på Strömsta herrgård utanför Enköping.
  17. 4 rum och kök; naturligtvis betydligt mindre än den tidigare våningen. Åtminstone två av barnbarnen på Mackmyra gick till farmor Anna på Bergsgatan och åt skolfrukost där under ett par år när de gick på läroverket i Gävle.
  18. Anna Klingberg skrev sig i Gävle 1938, efter Erlands död. Även i fortsättning var hon mycket på Mackmyra, där nu Carl och Sara bodde, och hon dog 1953 under en av vistelserna på Mackmyra.
  19. Knut Filip Klingberg hade tidigare varit kapten vid Dalregementet (Rommehed och Falun) och major vid Vaxholms grenadjärregemente; 1914-15 hade han tjänstgjort i en grupp svenska officerare i gendarmeriet i Persien.  Som änkling hade han tidigare bott på ett pensionärshem för välbemedlade äldre herrar i Skebobruks herrgård (Uppland).

Om släkten