Gävles första kvinnliga student

Anna Fogelmarck studentexamen 1885
Anna Fogelmarck studentexamen 1885

Min morfarsmor Anna Fogelmarck (senare gift Klingberg) var den första kvinnan från Gävle som tog studenten; hon gjorde det 1885 på Wallinska flickskolan i Stockholm, eftersom flickor inte fick gå på de vanliga, statliga, läroverken förrän 1927.

Vi gjorde i somras ett besök på Stockholms stadsarkiv och tog reda på mer om hennes studentexamen, se Anna Fogelmarcks studentexamen.

Men det finns en del obesvarade frågor, t.ex.:
Anna läste in det mesta hemma på Vall, med sin guvernant Hélène Pilo, men var elev på skolan i Stockholm från november 1884, alltså en och en halv termin. Varför började hon mitt i terminen? Var bodde hon i Stockholm? Ordnade skolan inackordering? Eller bodde hon hos sin farbror Emil Fogelmarck?

Mer om Axel Nordlander

Axel Nordlander på Lady Artist vid OS 1912.
Axel Nordlander på Lady Artist vid OS 1912.

Jag har tidigare skrivit om min morfars kusin Axel Nordlander (1879-1962) som vann guldmedalj i fälttävlan vid OS i Stockholm 1912. Nyligen fick jag en kopia på en artikel om honom i Beridna Högvakten, nr 2, 2016, där jag fick veta en del nytt om honom (även om inte alla detaljer är korrekta).

Axel var bland annat ballongflygare, och flög t.ex. med ballong över Östersjön till Ryssland 1910 (där han efter landningen först blev häktad eftersom han inte hade pass). Han var alltså en föregångare till min mammas kusiner som flyger ballong nu, 100 år senare.

Axel Nordlander var officer vid kavalleriet, men han var också fältflygare, och alltså en av pionjärerna inom svenskt militärflyg. Jag har också hittat ett nytt kort TV-inslag som visar bl.a. ett brev till fadern som han kastat ur planet i en rapporthylsa under en flygning till Kiruna ca 1916-1917.

Förutom detta, och ridsport där han tävlade både inom och utom Sverige, hade han andra intressen som bobsleigh och motorsport; hans intressen tycks alltså ha inte ha varit av de lugnare slagen och han var med om flera olyckor men tydligen utan allvarliga skador.

Dessa, och kanske andra, nöjen gjorde tyvärr också att Axel levde över sina tillgångar. Axel gick i konkurs och var en tid omyndigförklarad. Axels morfar Erland Theodor Klingberg suckar i ett brev 1911: ”Stackars Harald nog får han skörda frukterna af det uppfostringssystem han tillämpade på sina barn.” (Harald var Axels förmögne far Harald Nordlander (1853-1920).)

Läs mer på sidan Axel Nordlander.

Nobelpris

English version

Någon nobelpristagare finns inte i släkten. Men jag har i mittsläktarkiv en kopia av en nobelprisnominering där Winston Churchill föreslås få Nobelpriset i litteratur 1953, vilket han också fick. Nomineringen är skriven av Birger Nerman, som på kopian har skrivit ”Till Churchill-vännen Gerda Serrander från tillgivne förslagsställaren”. Gerda Serrander (1882-1965), född Lyman och änka efter Torsten Serrander (1875-1940), var min mormorsmor, och hon gav senare nomineringen till min pappa, som då studerade bl.a. litteratur och engelska.

Birger Nerman (1888-1971) var en gammal familjevän. Han var arkeolog och historiker, och vid den här tiden direktör för Historiska museet i Stockholm. Han hade två minst lika kända bröder, tvillingbrodern Einar (1888-1983) som var konstnär och Ture (1886-1969) som var journalist och politiker, och bl.a. satt i riksdagen som kommunist på 1930-talet och som socialdemokrat 1946-1953; Ture Nerman var under andra världskriget en av de ledande antinazisterna i Sverige, och gav 1939-1945 ut den antinazistiska tidningen Trots allt!. Familjerna hade känt varandra länge; mamma har en teckning som Einar Nerman gjorde till Gerdas dotter Sara när hon var 12 år (1921).

Birger Nermans nominering (som kan läsas här) talar översvallande om några av Churchills olika böcker, och nämner även hans politiska tal mm. Han säger också ”Att Churchill i handling betytt mera än någon annan i vår tid för att rädda mänskligheten från diktaturernas barbari och bevara Västerlandets rättsordning bör ju icke på något sätt kunna förringa hans rent litterära förtjänster.” Man kan ju misstänka att det informellt bidrog till nobelpriset att Churchill inte bara skrivit om andra världskriget utan också vunnit det.

Jag har i höst arbetat i Cambridge, och jag har då bott på och tillhört Churchill College. På Colleget, som grundades 1960 till Winston Churchills ära, finns även The Churchill Archives Centre, med brev och andra dokument från Winston Churchill, ca 3000 arkivkartonger med sammanlagt ca 1 miljon sidor dokument. Jag talade därför med arkivets föreståndare, och en dag tittade vi i arkivet och hittade då att Birger Nerman inte bara gav en kopia till Gerda; han skrev också 19 december 1953 till Winston Churchill (som var premiärminister och inte hade kunnat komma till prisutdelningen utan skickat sin fru) och berättade att det var han som nominerat, och bifogade en avskrift av nomineringen tillsammans med en översättning till engelska.1 Churchills sekreterare skickade brevet vidare till Churchill personligen, tillsammans med ett förslag till svar, som Churchill skickade på juldagen.

Alla nomineringar och diskussioner om Nobelprisen är hemliga i 50 år. Men Nobelstiftelsen offentliggör nu listor på äldre nomineringar på en webbsida. Där kan man se att 1953 inkom 34 nomineringar, på 25 olika personer, till litteraturpriset, och att Birger Nerman var den enda som nominerade Churchill det året.2 Så det var verkligen hans nominering som gav Churchill Nobelpriset. Man ser också att bland de andra nominerade, som Churchill alltså slog, fanns bl.a. Hemingway och Laxness (som fick priset de följande åren).

Släkten har som sagt ingen nobelpristagare. Men Gerda Serrander fick två barnbarnsbarn som nu är med och beslutar om nobelpris; jag i Kungl. Vetenskapsakademien (fysik, kemi och ekonomiprisen, fast jag deltar bara ibland) och min syssling Patrik Ernfors i Karolinska Institutets Nobelförsamling och Nobelkommitté (medicinpriset). Men vad vi diskuterar där får ni inte veta förrän om 50 år.


Noter:

  1. Nomineringen har samma text som Gerdas kopia, men radbrytningarna är lite olika, så Birger Nerman skrev av nomineringen flera gånger.
  2. Birger Nerman hade nominerat Winston Churchill sedan 1948, och de föregående åren hade även andra nominerat honom.