Baalacks sigill

En sigillring med ett vapen som har använts inom släkten Baalack har nu dykt upp; det har initialerna C B och har säkert använts av Carl Gustaf Baalack (1800-1848), och möjligen redan av hans farfar Carl Fredrik Baalack (1719?-1769); jag har också ett lackavtryck av samma sigill på pärmens insida i en bok som tillhört ”Sophie Klingberg född Baalach” (1832-1925), dotter till Carl Gustaf och min morfars farmor.

Vapnet har en sköld med tre hästhuvuden, och som hjälmprydnad en björn(?) med ett svärd. (Klicka på bilderna för att få dem större.)

Sigillet är av jaspis (en form av kvarts som ofta används till sigill mm) och sitter nu på en guldring, men ringen är från 1925 och alltså gjord åt ett äldre sigill. Om sigillet tidigare satt på en annan ring eller om det var en lös stämpel vet vi inte.
Vi gissar att ringen kan ha gjorts åt Carl Klingberg (1905-1990, Sophies sonson), kanske som studentpresent 1925, strax efter hans farmor Sophies död, och kanske med tanke på att han hette Carl liksom hans farmors far som haft sigillet.

Ett sigill med ett vapen användes på 1700-talet av Otto Gustaf Baalack (1722-1789, bror till Carl Fredrik) enligt en lista på webbsidan Gröna Stubben. Detta vapen såg dock helt annorlunda ut:
”Sköld: Delad, 1. i blått fält ett balkvis ställt svärd åtföljt ovan av två i balk ställda stjärnor, nedan av en stjärna, 2. i fält av guld ett uppskjutande berg. Hjälmprydnad: En sammandragen fana mellan två standar.”

Se vidare sidan om släkten Baalack.