Gösta Janson och Karin Andersson

Gösta Samuel Janson, född 7/12 1907 i Säffle, död 19/6 1979 i Puerto de la Cruz, Teneriffa. Son till Albin Janson (1875-1952) och Kristina Johannesdotter (1868-1932).
gift 23/6 1928 i Säffle med
Karin Oktavia Andersson, född 14/4 1911 i Säffle, död 7/11 1990 i Borlänge.1 Dotter till August Andersson (1880-1918) och Oktavia Sofia Löfgren (1885-1957).

Gösta föddes 1907 i Säffle2 som det yngsta av 4 syskon. Hans far Albin var fabriksarbetare i Billeruds sulfitfabrik. Gösta fick efter folkskolan jobb först, som 13-åring, i en fiskaffär i Säffle, senare i en herrekipering, och sedan som typografelev på tidningen Västra Värmland.3 Där fick han ofta springa till Billeruds huvudkontor med korrektur och olika trycksaker som de beställt, och efter ett tag frågade disponent Storjohanns sekreterare om han ville jobba där istället. Det ville Gösta, och 4/4 1922 (14 år gammal) började han som springpojke åt disponent Storjohann.4 Efter tre år ville Gösta utbilda sig mer, men hade inga pengar. Eftersom han nu kände alla höga chefer och inte var rädd för dem, så gick han till kontorschefen och frågade om han kunde få låna pengar av bolaget för att gå ett år på Filip Holmquists handelsinstitut i Göteborg.5 Resultatet blev att kontorschefen och disponenten lånade Gösta pengarna som ett privat lån; de såg tydligen att han var mycket lovande och hade stora möjligheter.

Läsåret 1925-1926 gick Gösta alltså på handelsinstitutet i Göteborg. Det gick lätt för honom, delvis p.g.a. hans kontorspraktik och att han redan hade lärt sig skriva maskin och stenografera6, och han hade stort intresse för bokföring, men hade det svårare med språken p.g.a. att han bara gått folkskolan. Vid avslutningen var han nummer 1 av 450 elever.

Tillbaka på Billerud fick Gösta nu mer kvalificerade tjänster, och hamnade snart på inköpsavdelningen. Där specialiserade Gösta sig på förrådssidan, och han införde en ny förrådsbokföring enligt amerikansk modell.7 1931-1932 var Gösta placerad på Gruvöns bruk i Grums, där Billerud byggde ett nytt pappersbruk med sulfatfabrik. De följande åren for han runt mycket mellan Billeruds olika fabriker i Värmland. Hans arbete med förråden gav honom en grundlig kännedom om allt materiel och material och deras användning, så att han blev väl insatt i fabrikerna.

Under tiden hade Gösta träffat Karin, som också växte upp i Säffle. Karins far August Andersson (1880-1918) var byggmästare i Säffle, och byggde bland annat mycket åt Billerud (t.ex. deras huvudkontor där Gösta arbetade), men han hade dött redan 1918 i spanska sjukan, när Karin var 7 år. Änkan Oktavia och de sju barnen bodde först kvar i ett hus som August hade byggt på Sundsgatan i centrala Säffle; 1923 flyttade de till Malmgatan 7, några kvarter norrut.

Karin och Gösta gifte sig midsommarafton (23/6) 1928, 17 resp. 20 år gamla, och drygt en månad senare föddes första barnet, Åke. De bodde först hemma hos Oktavia, där nu de flesta av Karins syskon flyttat ut, men när även Bo fötts 1933 flyttade de till ett eget boende på Hyttegatan 26, även det mitt i stan. 1936 flyttade familjen till ett hus på Hålvägen 4, vid Byälven, och 1941 flyttade de ut på landet till ett hus i Björrud, en halvmil norr om Säffle.

Under andra världskriget arbetade Gösta 1939-1943 med Billeruds alla ransoneringsfrågor, och skötte bl.a. bolagets dagliga kontakter med olika statliga kommissioner.
1943 blev Gösta brukskamrer på Gruvöns bruk i Grums, som han alltså varit med om att bygga upp 12 år tidigare. Familjen flyttade från Björrud och Säffle ett par mil norrut till gamla herrgården inne på Gruvöns fabriksområde.

Gösta engagerade sig också kommunalt. Under åren i Grums var han bl.a. kommunrevisor, och han tog initiativet till Grums yrkesskola, vars förste rektor han blev; han undervisade även själv i bokföring mm.

Vistelsen i Grums blev bara 3 år. Gösta blev erbjuden jobb som inköpschef på Korsnäs AB, i Bomhus öster om Gävle, och 1946 flyttade han och familjen dit, 24 år efter det att Gösta började på Billerud. Familjen fick tjänstebostad: först ett hus vid Rudsjön nära Kastets sågverk; senare byggdes en ny villa (arkitektritad) i Holmsund där de flesta högre tjänstemännen bodde. 1957 fick Gösta titeln disponent.8 Gösta förtidspensionerades 1967 pga ohälsa; han hade några år tidigare drabbats av en hjärnblödning och kunde sedan inte arbeta heltid.

Efter pensioneringen bosatte sig Gösta och Karin 1969 i Puerto de la Cruz på Teneriffa. Gösta dog där 1979, varefter Karin flyttade tillbaka till Sverige och bosatte sig i Borlänge där två av hennes barn bodde.

Gösta och Karin fick 4 barn:

  1. Åke Gösta, född 6/8 1928 i Säffle, död 21/3 2001 i Västerås. Bankdirektör. Gift 15/7 1951 med Gun Bråberg, född 19/5 1928 i Karlstad, död 3/8 2011 i Västerås. 2 barn.
  2. Bo Svante, född 19/6 1933 i Säffle, död 8/1 2004 i Borlänge. Adjunkt. Gift 30/10 1954 med Ulla Carlsdotter Klingberg, född 22/4 1934. 3 barn.
  3. Berit Annika, född 12/10 1935 i Säffle. Personaladministratör. Gift 5/7 1959 med Karl Bertil Grönqvist, född 18/10 1935 i Gävle, företagsläkare. 3 barn.
  4. Kajsa Margareta Janson, född 28/12 1940 i Säffle, död 22/6 2016 i Lövstabruk. Lärarinna. Gift 9/6 1989 med Karl Henry Ek, född 20/2 1929 i Motala.

Några anekdoter från Göstas yrkessverksamhet, som jag minns att Gösta själv berättade dem för ca 50 år sedan:

En gång hade Gösta rest till Avesta Järnverk för att förhandla om inköp av rostfria stålrör till Billerud. Han blev naturligtvis väl mottagen, men detta var under kriget med brist på olika varor, och de förklarade att tyvärr hade de inga rostfria rör de kunde sälja till honom. Han blev i alla fall bjuden på middag, och efteråt tog hans värdar med honom på ett parti bowling. Gösta hade aldrig spelat bowling förr, men de förklarade reglerna, och bland annat att det kallas strike om man slår ner alla käglorna med ett kast. ”Om jag gör en strike så får jag väl köpa rören”, sa Gösta. ”Visst”, sade hans värdar. Gösta kastar klotet, slår en strike, och fick köpa sina rör.9

På 1950-talet byggde Korsnäs en anläggning för framställning av salpeter vid pappersbruket i Karskär. Men det gick inte bra; man kunde inte få tillverkning att fungera tillfredsställande och man beslöt att ge upp och lägga ned anläggningen. Frågan var då om man måste fortsätta att betala royalty till det franska bolag som man köpt rättigheterna till processen av. Det blev hårda förhandlingar och ett möte med en representant för det franska bolaget. Stämningen var spänd. Men då tog Gösta fram en liten magnet och lekte med den under bordet, så att någon sak på bordet rörde sig, till synes av sig självt. De andra såg detta och tittade, och började sedan skratta. Spänningen släppte och Korsnäs fick en bra uppgörelse.

En annan gång fick fabriken i Karskär slut på Glaubersalt (natriumsulfat), en av råvarorna för att göra kokluten i pappersmassafabriken (med sulfatmetoden). Fabriken kanske inte behövde stänga helt, men det blev nog betydligt dyrare och kanske sämre kvalitet. Glaubersalt köpte Korsnäs från Tyskland, men p.g.a. sen islossning hade de inte kunnat få några leveranser på länge. Gösta träffade på något möte sin kollega på Skutskär, en annan sulfatfabrik i närheten, och beklagade sig då över problemet. ”Men jag har ju gott om Glaubersalt” sa inköpschefen på Skutskär. Gösta gjorde snabbt upp om att få köpa en del, och kunde skicka dit lastbilar att hämta vad som behövdes.


Skrivet om Gösta Janson:


Filip Holmqvists hdlI 26
kontorist Billerud, Säffle 22
inköpare 26
förrådsinsp o inköpsass 31
brukskamrer Gruvöns bruk, Billerud 43
inköpschef Korsnäs Gävle 46
disp o inköpschef Korsmäs-Marma AB sedan 1957.
Komm:rev Grums 1943-46.
rektor Grums yrkes o lärlingsskola 45-46
Medlem Rotary, Gävle handelsklubb.
Hobbies: litteratur, fiske.

[Vem är Vem? / Norrland 1968]


”Efter studier vid Filip Holmqvists handelsinstitut i Göteborg anställdes han på inköpsavdelningen vid Billeruds AB.
I början av 1940-talet kom han som brukskamrer till Gruvöns bruk, Grums, där han även deltog i det kommunala livet och var initiativtagare till Grums Yrkes- och lärlingsskola. I mitten av 1940-talet kom han till dåvarande Korsnäs AB, där han efter några år blev inköpschef, vilken befattning han på grund av ohälsa lämnade 1967.
På sin tid var han en av initiativtagarna till Svenska Inköpsledares Förening.
Sedan 1969 var han bosatt på Teneriffa.”

[Nekrolog, SvD 25/6 1979]


Se också Göstas egen beskrivning av sin bakgrund, och Karins beskrivning av sin barndom, båda på sidan Berättelser (kräver lösenord).


Åter till Janson mm i Värmland översikt, där bl.a. en antavla finns som visar släktskapen.


Noter:

  1. egentligen på Falu lasarett
  2. I området Höglunda, som då låg utanför Säffle köping, i By socken.
  3. Gick senare ihop med Säffle-tidningen.
  4. Christian Storjohann (1868-1954), född i Bergen men kom som tonåring till Värmland. VD för Billerud 1907-1947, och styrelseordförande till 1952. Kallades ibland ”Kungen av Värmland”.
  5. Detta skulle kosta ca 2.000 kronor. Göstas lön som springpojke var 60 kronor i månaden.
  6. Gösta fick ensam betyget A i dessa ämnen i examen.
  7. Gösta hade från 1931 titeln förrådsinspektör.
  8. Samma titel som Billeruds chef Storjohann hade haft när Gösta jobbade där, men som Gösta påpekade var det skillnad på betydelsen. Gösta var en av de hösta cheferna på Korsnäs, men inte den högste.
  9. Gösta var i ungdomen aktiv medlem i Missionsförbundet, och han fortsatte hela sitt yrkesverksamma liv att vara absolutist (ingen tobak eller alkohol). Det var ibland en stor fördel då en del affärsuppgörelser skedde efter en bättre middag. Detta är nog ett exempel.

Om släkten