Alla inlägg av Svante

En ingift släkting

Jag och Julie flyttade till vår nuvarande lägenhet i Uppsala 1988. Den tillhör en liten bostadsrättsförening. I en av de andra trappuppgångarna bodde då en gammal dam Maria Vallin (1900-1993); hon hade bott där sedan huset byggdes 1930, men hennes man dog redan 1932 och Maria var änka i över 60 år. Jag hade aldrig någon närmare kontakt med henne, och hon dog alltså några år efter att vi flyttat hit. Men nu försöker jag göra en historik över tidigare boende i huset, och igår upptäckte jag att hon faktiskt var släkt med mig, åtminstone ingift.

Maria Vallin var född Sehlberg i Gävle 1900. Hennes farfar Carl Sehlberg (1821-1901) var grosshandlare i Gävle, och hans syster Betty Sehlberg (1820-1878) var gift med Göran Fredrik Göransson (1819-1900), bror till min morfars mormors mor Sophie Elfbrink född Göransson (1817-1860).

När Göran Fredrik Göransson 1868 efter sin andra konkurs lyckades starta om och bilda Sandvikens järnverks AB (nu Sandvik) hade han mycket hjälp av familj och vänner, och hans svågrar Carl Sehlberg och Wilhelm Elfbrink (Sophies man) hörde båda till dem som satsade både pengar och energi på Göranssons företag.

Fyrverkare Carl Ulrik Fogelmark

Gott Nytt År!

Efter gårdagens nyårsfyrverkerier, som jag såg delar av i Uppsala genom mitt fönster, vill jag uppmärksamma släktingen Carl Ulrik Fogelmark (1820-1880) som var fyrverkare; han sålde fyrverkeripjäser och arrangerade också fyrverkerier. Om han tillverkade pjäserna själv eller köpte dem från fabrik vet jag inte.

Carl Ulrik Fogelmark var syssling till min morfars morfars far Fredrik August Fogelmarck (1801-1868). Carl Ulrik föddes 17/7 1820 i Björke skola i Norra Björke socken i Västergötland, där hans far Peter Ulrik Fogelmark (1785-1842) var skollärare och klockare; Carl Ulrik dog 1/9 1880 i Vänersborg där han bodde sedan 1869.

I tidningsannonser ser man bl.a. att han 1875 i Landskrona gav ett ”batalj-fyrverkeri” med en imitation av slaget vid Narva.

Sämre hade det gått 1865, när det utbröt en eldsvåda i en lägenhet i Karlskrona som Carl Ulrik bebodde, och där han förvarade en stor del av sina fyrverkeripjäser; dessa antändes och exploderade under lång tid.

Mer om Carl Ulriks härstamning kan läsas i min släktutredning Svante Janson: En släkt Fogelmar(c)k från Fågelås.

Korrespondenten från Landskrona 7/9 1875

Två talmän

Sveriges riksdag hade 1866-1970 två kammare: första och andra kammaren, som i stort sett var likställda. En viktig skillnad var att andra kammaren valdes direkt i allmänna val, medan första kammaren valdes indirekt av landstingen. Kamrarna hade varsin talman.

Christian Lundeberg (1842-1911) var, som jag skrev igår, talman i första kammaren från 1909 till sin död 1911; han var svåger till Wilhelm Fogelmarck (1835-1893).

Talman i andra kammaren var 1903-1912 Axel Swartling (1840-1918), en klädesfabrikör från Norrköping. Han var kusin till Wilhelm Fogelmarck! Deras mödrar Maria Mathilda Waefver (1808-1891) och Charlotta Waefver (1804-1864) var systrar, döttrar till handelsmannen Jakob Magnus Waefver (1762-1831) i Västervik (min morfars morfars morfar).

1909-1911 var alltså riksdagens båda talmän nära släktingar till Wilhelm Fogelmarck (som tyvärr själv var död sedan 1893).

Axel Swartling (1840-1918). (Källa Wikipedia.)

Christian Lundeberg

Idag är det 110 år sedan Christian Lundeberg (1842-1911) dog den 10/11 1911. Han var gift med Anna Elfbrink (1844-1913), och därigenom svåger till mina förfäder Emma Elfbrink (1842-1910) och hennes man Wilhelm Fogelmarck (1835-1893). De två familjerna hade nära kontakt, både personligt och ekonomiskt; de bodde på Forsbacka resp. (sommartid) Mackmyra, en halvmil från varandra, men de ägde i många år de två bruken gemensamt, och de startade tillsammans Mackmyra Sulfit.

Christian Lundeberg är också, och kanske framför allt, släktens mest framträdande politiker. Han var ledamot av riksdagens första kammare från 1876 till sin död, och blev med tiden en av de ledande där; han var bl.a. ordförande i ”första kammarens majoritetsparti” (senare förenade högerpartiet). Hans främsta insats var som statsminister 2/8 – 7/11 1905 när han lyckades förhandla fram en fredlig upplösning av unionen med Norge. Han avslutade sin karriär som talman i första kammaren från 1909 till sin död 1911.

Se vidare sidan Lundeberg och Svenskt biografiskt lexikon”.

Christian Lundeberg (1842-1911) (foto: Länsmuseet Gävleborg)

Fogelmarck

Peter Fogelmarck (1766-1829)
Peter Fogelmarck (1766-1829)

Min morfars morfar Wilhelm Fogelmarck (1835-1893) kom från Västervik till Valbo. Där gifte han sig med Emma Elfbrink (1842-1910) från en förmögen familj och genom henne blev han bl.a. ägare till Mackmyra bruk.

Wilhelms farfar Peter (Per) (1766-1829) var född i Fågelås socken, och hade tagit namnet Fogelmark efter hemsocknen, liksom före honom flera morbröder, minst en moster, och morfars bror. Mer om denna släktgren finns på sidan Fogelmarck. Släkten lever vidare, och idag finns 12 levande personer Fogelmarck över 16 år (och några yngre barn); alla är ättlingar till Stig Fogelmarck (1916-2006), som var sonson till Wilhelm Fogelmarcks bror Emil Fogelmarck (1833-1904). (Stig var alltså syssling till min morfar.) Wilhelm Fogelmarcks gren dog ut med hans barn; hans son Wilhelm (1872-1873) blev bara några månader, och de tre döttrarna förde ju inte namnet vidare.

Jag har nu sammanställt släkttabeller med alla (kända) Fogelmarck som tillhör denna släkt. Resultatet är en artikel En släkt Fogelmar(c)k från Fågelås. (Den är på ca 50 sidor, och lämpar sig mer som uppslagsbok än som sträckläsning.)

Men det finns också andra släkter Fogelmarck/Fogelmark. (Stavningen varierade förr i tiden. Nu stavar de i vår släkt med ck och övriga släkter med k, men så har det inte alltid varit.) Dels tog ytterligare några personer från Fågelås namnet Fogelmark, och det är okänt om de var släkt med våra förfäder eller inte; två av dessa släkter lever än idag. Dels har namnet tagits av några personer som inte alls verkar vara släkt; bland annat finns än idag personer Fogelmark i en släkt som kommer från Kråkshult i Småland.

Jag har nu också gjort en längre version av min sammanställning, med släkttabeller för alla släkter Fogelmark/Fogelmarck som jag funnit: Släkterna Fogelmar(c)k (ca 150 sidor).

Det gamla gravkoret

Mina förfäder lät efter Olof Elfbrinks död 1835 bygga det stora Elfbrinkska gravkoret på Gävles då nya kyrkogård, se Elfbrinkska gravkoret. Men det finns också ett äldre gravkor, byggt ca 1774-86, som ligger alldeles bakom (öster om) Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle. Där begravdes runt år 1800 medlemmar från flera olika grosshandlarfamiljer i Gävle: Brändström, Elfstrand, Ennes, Valley. Gravkoret finns ännu kvar, men är sedan länge stängt.

I söndags var jag och Julie i Gävle; vi hade stannat kvar efter minnesstunden dagen innan efter min morbror Tage Klingberg (1942-2021). Vi gick då bl.a. förbi Trefaldighetskyrkan, och tittade på det gamla gravkoret. Just då kom en kyrkogårdsarbetare och gick in i gravkoret, så vi passade på att titta in. Gravkoret används nu som förråd, och golvet var delvis dolt av en skottkärra och andra redskap mm. Jag kunde dock se att det finns 6(?) stora plattor med text i golvet; under dessa finns gissningsvis gravar för de olika familjerna.

Jag har inte någon fullständig förteckning över vilka som är begravda i gravkoret, men till dem hör min morfars mormors farmors föräldrar Daniel Elfstrand (1748-1815) och hans första hustru Karin f. Lidman (1755-1789), liksom flera av deras barn.

Se vidare Det gamla gravkoret i Gävle.

Tolstoy

Idag begravs, i Funbo kyrka utanför Uppsala, Katarina Tolstoy-Johansson (1940-2021), dotter till Paul Tolstoy (1900-1992) och Birgitta Lundeberg (1909-1991). Hon var barnbarnsbarn till den ryske författaren Leo Tolstoy (1828-1910), men även barnbarns barnbarn till Wilhelm Elfbrink (1813-1870), och alltså en släkting till mig.

Vår släktskap med den svenska grenen av släkten Tolstoy beskrivs på sidan Tolstoy.

Lundeberg

Släkten Lundeberg var under senare delen av 1800-talet mycket nära förbunden med mina förfäder Elfbrink och Fogelmarck. Christian Lundeberg (1842-1911; statsminister 1905) gifte sig 1865 med Anna Elfbrink (1844-1913), dotter till Wilhelm Elfbrink (1813-1870) och Sofie f. Göransson (1817-1860). Anna var syster till Emma Elfbrink (1842-1910) som gifte sig 1863 med Wilhelm Fogelmarck (1835-1893), min morfars mors föräldrar.

Fogelmarcks bodde på Vall och Mackmyra bruk, och Lundebergs några kilometer bort på Forsbacka bruk, men de ägde de två bruken gemensamt, och de två familjerna Fogelmarck och Lundeberg umgicks mycket både privat och i affärer.

En mer detaljerad beskrivning av (denna del av) släkten Lundeberg finns nu på sidan Lundeberg.

Innocenceorden: 12 släktingar och en guvernant

Ordenstecken för medlemmar i Innocenceorden

Bland de släktsaker jag ärvt finns två ordenstecken från Innocenceorden (se faktaruta nedan). Jag har länge undrat vilka släktingar som har haft dessa, men aldrig undersökt saken. Men igår blev jag uppmärksammad på en notis i Norrlandsposten 17/1 1877, där en lång rad släktingar nämns:

Norrlandsposten 17/1 1877

Sammanlagt räknar notisen upp 31 personer som intogs i orden vid årshögtiden i Gävle13/1 1877. Bland dessa var min morfars mors föräldrar Wilhelm och Emma Fogelmarck, ytterligare 10 av deras släktingar, och deras guvernant Hélène Pilo (senare gift Ångström). Dessutom underläraren Wahlgren på lantbruksskolan Vall utanför Gävle, där Wilhelm och Emma bodde och Wilhelm var föreståndare.

De släktingar som står i notisen som nya medlemmar är:

  1. Emma Fogelmarck f. Elfbrink (1842-1910). Min morfars mormor.
  2. Anna Lundeberg f. Elfbrink (1844-1913). Emmas syster.
  3. Betty Göransson f. Sehlberg (1820-1878). Gift med Emmas morbror Göran Fredrik Göransson i Sandviken.
  4. Emma Göransson f. Sebardt (1850-1934). Gift med Emmas kusin Henrik Göransson (se nedan).
  5. Mary Anna Göransson (1859-1902). Emmas kusin, dotter till Emmas morbror Herman Göransson, grosshandlare i Gävle.
  6. Elisabeth Göransson (1853-1933). Emmas kusin, dotter till Emmas morbror Göran Fredrik Göransson.
  7. Wilhelm Fogelmarck (1835-1893). Emmas make, min morfars morfar. Brukspatron på Mackmyra mm.
  8. Christian Lundeberg (1842-1911). Emmas svåger, gift med Anna. Brukspatron på Forsbacka.
  9. Henrik Göransson (1843-1910). Emmas kusin, son till Göran Fredrik Göransson. Disponent på Sandviken.
  10. Sten Nordström (1839-1921). Gift med Emmas syssling Jenny Elfstrand (1849-1932). Grosshandlare i Gävle.
  11. Anders Göransson (1855-1920). Emmas kusin, son till Emmas morbror Herman Göransson. Studerande (senare revisor).
  12. August Lundeberg (1849-1944). Bror till Emmas svåger Christian. Ingenjör på Forsbacka. (Senare patron på Oslättfors.)

Ordensmärkena på bilden kan alltså ha varit Wilhelms och Emmas, men det är inte säkert; det är mycket möjligt att även släktingar i senare generationer har varit medlemmar.


Innocenceorden grundades i Stockholm 1765. Verksamheten numera är främst en stor bal vartannat år och viss välgörenhet.
En lokalavdelning i Gävle grundades 1875 och finns ännu kvar. Annonser i Norrlandsposten 1875 uppmanade intresserade att ansöka om medlemskap. Verksamheten tycks främst ha varit en årshögtid varje år, och årshögtiden 1877 var den tredje.

Horet i Hälsta och prosten i Norrbärke

Horet i Hälsta är en bok av historikerna Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström som 2020 belönades med Disapriset, Uppsala universitets pris för en populärvetenskaplig bok. Boken handlar om Anna Persdotter i byn Hälsta i Bergs socken i Västmanland, som 1685 åtalades både för att ha försökt mörda sin man, och för hor (dvs samlag) med såväl drängen som grannbonden (som dessutom var gift) och en tidigare dräng. Anna Persdotter blev avrättad 1686, åtminstone formellt för horet och inte mordförsöket. Anna Persdotter hade ärvt Storgården i Hälsta, och den övertogs efter henne av hennes bror Per Persson, född ca 1655, som var student i Uppsala och hade tagit det mer latinskklingande namnet Petrus Bergius, med efternamnet efter hemsocknen Berg. Han hade kanske tänkt bli präst, men avbröt studierna och blev nu bonde.

Vad har detta med oss att göra?
Jo, en generation tidigare tog en annan student från Hälsta namnet Bergius efter hemsocknen. Han var född 1618 och hette då Anders Persson, men tog som student namnet Andreas Petri Bergius. Han blev efter studierna prästvigd och så småningom kyrkoherde och prost i Norrbärke i Dalarna, där han dog 1691. En av hans döttrar, Anna Bergius eller Bergia (med latinsk femininform), född ca 1655 och död 1711, gifte sig med Jöns Olofsson (1628-1703) som blev inspektor på Stora Klingsbo i Skedvi socken; deras barn tog namnet Klingberg, tydligen efter Klingsbo och moderns namn Bergius/Bergia. Anna Klingberg (1676-1747) gifte sig med Carl Ekman (död ca 1721), men eftersom han blev dömd som bedragare tog barnen moderns namn Klingberg, se Klingberg, översikt. Detta är alltså våra förfäder; Andreas Petri Bergius var min morfars farfars farfars farmors morfar.

Tyvärr vet vi inte säkert om de två studenterna Bergius från Hälsta var släkt; kyrkoböcker började inte föras förrän i slutet av 1600-talet. Det är möjligt att Petrus Bergius bara tog efter den knappt 40 år äldre Andreas Petri Bergius när han blev student, utan någon släktskap. (Namnet Bergius har tagits flera gånger av olika personer från olika platser.)

Men de kom alltså från samma by Hälsta, där Andreas föräldrar hade Södergården, som på 1740-talet delades på två gårdar, varav den ena var Storgården där sedan Anna Persdotter bodde. (Den andra delen ägdes av en släkting; Anna Persdotters granne var hennes syssling Per Jonsson, men detaljerna i släktförbindelserna är inte kända. I Hälsta fanns förutom dessa bara en tredje bondgård.) Dessutom verkar Per, som Andreas Petri Bergius pappa hette, ha varit ett vanligt namn i släkten. Anna Persdotter kom från Storgården, som hon ärvt efter sina föräldrar Per Olof Spännare och Kerstin Persdotter; den hade före dem ägts av Per Nilsson och Elin Hansdotter, som antagligen var Annas morföräldrar. Detta var byns finaste gård, och både Per Olov Spännare och Kerstin Persdotter samt tidigare Per Nilsson och Elin Persdotter donerade mässingsljusstakar som ännu sitter på väggen i kyrkan i Berg. Det verkar mycket troligt att Andreas Petri Bergius var nära släkt med Anna Persdotter. Det är som sagt inte säkert, och det är också möjligt att Andreas Petri Bergius var en mer avlägsen släkting. Men det är mycket möjligt, och kanske troligt, att Andreas Petri Bergius var en äldre bror till Kerstin Persdotter, och alltså morbror till Petrus Bergius och hans olycksaliga syster Anna.