Alla inlägg av Svante

Personregister

Nu har jag, på begäran, skapat ett (ofullständigt) personregister till webbsidorna på elfbrink.se.

Registret innehåller födelse- och dödsdatum samt länkar till sidor med mer information.

Registret är långtifrån komplett, och innehåller huvudsakligen närmare släktingar från 1800- och 1900-talen.

Registret hittas med länken ovan, eller från huvudmenyn.

Sveden

När vi i somras reste till Falun och Sundborn och tittade på platser där släktingar bott, så passerade vi även gården Sveden utanför Falun. Sveden är numera mest känt för att Carl von Linné gifte sig där 1739; hans hustru Sara Lisa Moraea var född och uppvuxen på Sveden.

Men Sveden hör även till vår släkt. Sveden hade köpts, 99 år före Linnés bröllop, av Sara Lisas farmors far Daniel Isaksson. Hans barn tog namnet Svedberg efter gården. Ett av hans barn var alltså Linnés frus farmor, Barbro Svedberg. Ett annat var Peter Svedberg, adlad Schönström, som kom att bli en av mina anfäder. Ett tredje syskon var biskopen Jesper Svedberg, far till Emanuel Swedenborg.

Se mer detaljer på sidan Sveden.

Sveden, ”Linnés bröllopsstuga”. Foto Calle Eklund, Wikipedia

Österlövsta kyrka

Österlövsta kyrka

På hemväg från Olof Elfbrinks barndomsby i Älvkarleby, se Västanå,  stannade vi vid Österlövsta kyrka i byn Försäter i nordöstra Uppland. Österlövsta kyrka har kopplingar till tre helt olika grenar av min släkt:

1. Min mormors morfar farfar Per Lyman (1757-1832) var organist och klockare i kyrkan 1884-1832, alltså i nästan 50 år. Han och hans hustru Anna Maria (1783-1855) bodde i Försäter, och de är säkerligen begravda på kyrkogården, fast ingen grav verkar finnas kvar. Sonen Per Gustaf Lyman (1811-1891, min mormors morfars far) är alltså född här i byn och döpt i kyrkan.

2. Min faster Kajsa Ek, född Janson (1940-2016), som bodde i Lövstabruk (i Österlövsta församling) är begravd i minneslunden här.

3. När vi tittade runt på kyrkogården hittade jag överraskande ett gammalt stenkors med texten ”Elfbrinks familjegrav”. Olofs bröder tog också namnet Elfbrink, och storebror Daniel (1763-1841) flyttade till Skärplinge (också i Österlövsta församling) där han var gästgivare liksom hans son och sonson efter honom. Och detta var tydligen deras gravsten.

”Elfbrinks familjegrav”

Västanå

Västanå sett från Östanå på andra sidan Dalälven. Olof Elfbrinks fars gård låg troligen mitt i bild, kanske på mark som sedan dess rasat ned i älven

Vår förfader Olof Elfbrink (1773-1835) var en bondpojke från Västanå i Älvkarleby som 1788 flyttade, 15 år gammal, till Gävle där han började som betjänt och springpojke åt sin fars kusin Daniel Elfstrand, och tog namnet Elfbrink efter hemorten. (Älvkarleby stavades på den tiden Elfkarleby.) Olof avancerade så småningom till kompanjon och blev själv en av Gävles största grosshandlare, se sidan Elfbrink, Elfstrand och Göransson.

Hans barndom i Älvkarleby var inte spektakulär som hans karriär i Gävle, men vi gjorde förra helgen en utflykt till Västanå för att se platsen. Bondgården finns inte kvar, men med hjälp av Lantmäteriets Historiska kartor, t.ex. storskifte 1774-1775, mantalslängder mm så tror jag mig veta var hans far Daniel Nilssons  gård låg. Det var längst ut mot Dalälven, strax intill den ca 15 m höga branten från byn ned till älven. Så namnet Elfbrink var verkligen passande. Dessutom eroderades branten av Dalälven, och gamla kartor visar hur åkrar och hus med åren försvunnit i älven; troligtvis har även platsen för Olof Elfbrinks barndomshem rasat ned i älven sedan dess. Och det verkar som om Daniel Nilsson flyttade gården  100 meter in, till andra sidan vägen, kanske redan när Olof Elfbrink var ung; gissningsvis för att gården var i farozonen.

Här låg nog Daniel Nilssons gård. Älvbrinken är alldeles bakom hästarna.
Ungefär hit flyttade nog Daniel Nilsson sin gård. I bakgrunden Kungsgården i Västanå.
Älvbrinken nedanför Västanå idag. Stentäckt i modern tid för att hindra fortsatt erosion.

Minne av Selma Lagerlöf

Jag skrev i somras om olika släktingar som bott i Falun, och nämnde då att Sofi Fogelmarck hade bott granne med Selma Lagerlöf, och att vi hade kvar ett tackkort från Selma. Sofie (den nuvarande) hade hört talas om forskningsprojektet ”Minnen av Selma Lagerlöf”, där två litteraturvetare samlar brev från Selma Lagerlöf till allmänheten, och ber om bidrag. Så Sofie skickade in Sofis kort, och nu finns det publicerat på projektets webbsida Minnen av Selma Lagerlöf.

Falun och Sundborn

I förra veckan besökte vi Stora Hyttnäs i Sundborn, där mina förfäder Anna Klingberg (1676-1747) och hennes man Carl Ekman (?- ca 1721) bodde en tid och fick flera barn, däribland Carl Klingberg (1701-1782). (Den nuvarande byggnaden är dock från 1800-talet.)

Vi for även igenom den närbelägna byn Danholn där andra förfäder Daniel Danielsson (1694-1746) och hans far Daniel Danielsson (?-1710) varit bergsmän.

Danholn och (Stora) Hyttnäs idag.

Vi for också genom Falun och förbi olika platser där släktingar bott i början av 1900-talet. Tyvärr finns dessa hus inte heller kvar, men platserna visas på kartan nedan. Se sidan Falun för närmare förklaringar.

Faluns centrala delar. Bokstäverna A-D visar olika bostäder för släktingar, se texten. Husen finns i de flesta fall inte kvar, och det exakta läget inom kvarteret är ibland okänt.

Skrytsläkten

”Skrytsläkten” var vad vi, när jag var barn, lite ironiskt och skämtsamt kallade de anfäder (alla på medeltiden) som var kungar eller andra kända personer. Mina morföräldrar Carl Klingberg (1905-1990) och Sara, f. Serrander (1908-1969) uppmuntrade oss, och talade nog gärna själva om dessa anfäder, men mormor underströk också att vi inte skulle ta detta på för stort allvar, se Ett varningsord.

Nej, man bör inte skryta med sina förfäder. Dessutom är det inte självklart att kända förfäder är något att skryta med. En av mina kusiner har efteråt berättat att hon skämdes när hon fick veta att Engelbrekts mördare var en av våra förfäder, och att hon var rädd att skolkamraterna skulle få veta det.

I alla fall har jag, som kuriosa, nu letat fram härstamningarna från några av dessa kända anfäder. (Fler följer kanske senare.) Se sidan ”Skrytsläkten”, med t.ex. kung Karl Knutsson Bonde.

Men det har visat sig att inte alla härstamningar är så säkra som det sagts; det finns ju massvis med felaktiga och ibland direkt påhittade släkttabeller publicerade, speciellt med anor tillbaka till kungar och liknande, och en del äldre grenar på vårt släktträd kommer indirekt från sådana källor. Att vår härstamning från Oden är tvivelaktig är knappast en överraskning, men även Harald Hårfager m.fl. måste jag sätta ett frågetecken för.

Å andra sidan kan vi trösta oss med att vi säkert härstammar från Harald Hårfager ändå, liksom alla nu levande skandinaver (utom sentida invandrare), även om vi inte kan vara säkra på hur. Detta följer av enkla matematiska överväganden, som jag häromdagen visade på sidan Släktmatematik.

Släktmatematik

Antalet förfäder fördubblas ju för varje generation, och går man tillräckligt många generationer tillbaka så är de fler än hela Sveriges befolkning, eller hela världens befolkning. Detta visar att inte alla förfäder på olika grenar kan vara olika personer; ibland har (kanske avlägsna) släktingar gift sig med varandra så man härstammar från samma förfader på flera sätt.

Hur långt tillbaka måste man gå innan man kan räkna med att de flesta som bodde i Sverige då är ens förfäder? Det är lite osäkert, men medeltiden borde räcka. Jag redovisar lite enkla matematiska beräkningar på sidan Släktmatematik.

Att sedan hitta en konkret härstamning från en viss person på medeltiden är en helt annan sak. Jag återkommer till några av våra medeltida förfäder inom några dagar.

Mer adel

Adliga anmödrar (klicka på bilderna för en större version)

När jag nyligen skrev om adliga förfäder glömde jag en gren; Torsten Serranders mormor var född Christina Matilda Georgina af Trolle (1829-1858). Jag har därför uppdaterad sidan Adel och lagt in även denna gren.

Till skillnad från de andra adliga släktgrenarna är denna gren dock kort. Det är ju vanligt att adelsmän gifter sig med adelskvinnor, och därför har en adlig person ofta väldigt många adliga förfäder. Men det gäller inte Christina Matilda Georgina af Trolle, vars (kända) adliga förfäder bara är 4 af Trolle och 2 af Klercker; se (och klicka) nedan.

Adel

Vissa, inte bara inom adeln, anser att adliga förfäder är finare än andra. Det behöver man inte hålla med om, men adliga förfäder har i alla fall en stor praktisk fördel: Eftersom adelssläkterna är väldokumenterade kan man vanligen följa sina adliga förfäder långt tillbaka i tiden, och dessutom utan större ansträngning eftersom andra släktforskare gjort jobbet och det finns publicerat i böcker som klassikern Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor, eller (för medeltida släkter) Äldre svenska frälseätter. Jag tillbringade en hel del tid redan som barn med att spåra förfäder i Elgenstierna (se Ett varningsord), och jag har återvänt dit då och då. Härom året hittade jag en ny gren till adeln i samband med mina forskningar om Baalack.

Sammanlagt känner jag till fyra olika adelskvinnor på olika grenar av mitt släktträd, och genom dessa ytterligare flera hundra adliga förfäder. Några av dessa (de senare generationerna) visas nu på sidan Adel.

Fyra adliga anmödrar