Stora Klingsbo

CIMG0509
Herrgården i Stora Klingsbo. På trappan Ulla Janson och vår guide Leif Olofsson.

 

En dag i slutet av oktober for jag och min mamma Ulla Janson, född Klingberg, ett par mil österut från Borlänge till Stora Klingsbo, som namnet Klingberg kommer ifrån. Där träffade vi hembygdsforskaren och f.d. kommunarkivarien Leif Olofsson som skrivit boken Klingsbo i Stora Skedvi från medeltid till nutid (Säter 1986). Hans framlidna hustru var uppvuxen på Stora Klingsbo herrgård och han bor nu i ett litet hus bredvid herrgården. Han berättade om Klingsbos historia och visade oss runt både ute och inne i herrgården, som nu är obebodd men fullt möblerad. Herrgården ägs nu av Anders Wahlund i Stockholm, som även äger Hagelsnäs herrgård knappt två km från Klingsbo. Herrgården hyrs ibland ut som sommarbostad.

Leif Olofsson hade också från Säters kommuns arkiv lånat hem en del gamla handlingar om Klingsbo för att visa oss, t.ex. en detaljerad färglagd karta över gården som gjordes 1715 vid arvsskiftet efter vår förfader Jöns Olofsson.

Vi for sedan till Stora Skedvi kyrka, där Leif bland annat visade oss en ljuskrona och ett par ljusstakar som Jöns Olofsson och hans hustru Anna Bergia skänkte till kyrkan 1700.

Stora Klingsbo tillhörde vår släkt från 1673 (då Jöns Olofsson köpte gården) till 1754 (då hans dotterson Johan Mauritz Holmquist sålde den). Se vidare Stora Klingsbo.

På 1800-talet ägdes Stora Klingsbo av en rad officerare på Dalregementet i familjerna von Knorring och Schenström. Den siste av dem, Carl Ferdinand ”Fenne” Schenström (1860-1950) bodde där 1893-1917. Han var alltså kollega till Erland Theodor Klingberg (1866-1938), och jag utgår från att Erland besökte honom på Stora Klingsbo, kanske när han släktforskade innan han skrev Slägten Klingberg (Gefle, 1906), eller bara för att spela kort och dricka punsch på verandan, eller vad man nu gjorde i officerskretsarna.