Idag är det 60 år sedan Axel Nordlander (1879-1962) dog den 30/4 1962. Axel var kusin till min morfar; han var son till brukspatron Harald Nordlander (1853-1920) på Hagge (vid Smedjebacken) och hans hustru Sigrid, född Klingberg (1858-1914); Sigrid var syster till min morfarsfar Erland Klingberg (1866-1938).
Axel Nordlander var officer, ryttmästare vid Skånska Husarregementet i Helsingborg. Han var också fältflygare. Han deltog framgångsrikt i ryttartävlingar, och vann bl.a. guld i fälttävlan vid OS i Stockholm 1912. Han flög också ballong, bl.a. över Östersjön från Stockholm till nuvarande Lettland, då i Ryssland, 1910. och han åkte bobsleigh, och satte banrekord i Åre 1912.
Han verkar ha varit lite av en äventyrare, och han gick i konkurs och var ett tag omyndigförklarad.
Axel Nordlander var gift 3 gånger och fick ett barn: Mary (1918-2007).
Idag är det 140 år sedan min mormorsmor Gerda Serrander, f. Lyman, föddes.
Gerda föddes 27/2 1882 i Sundsvall, som dotter till manufakturhandlaren Gustaf Leonard Lyman (1848-1937) och hans maka Carolina f. Boström (1856-1936); Gerda var näst äldst av 8 barn. 1886 flyttade familjen till Gävle, där Gerda växte upp; fadern hade där en stor klädaffär Andreén & C:o vid Rådhustorget i Gävle. 1902 går affären i konkurs, och familjen flyttar tillbaka till Sundsvall.
Två år senare (19/11 1904) gifter sig Gerda med löjtnant (senare kapten) Torsten Serrander (1875-1940); Torsten bor i Gävle, så Gerda flyttar tillbaka dit. (Lysningarna var i Sundsvall, där Gerda alltså bodde tills hon gifte sig, men vigseln var i Stockholm, av för oss okänd anledning.) Torsten var förutom officer på Hälsinge regemente i Gävle även ekonomichef 1897-1936 på familjens tidning Norrlands-Posten, där hans bror Ernst (1893-1941) var chefredaktör och systern Maggie (1880-1969) var kontorschef.
Gerda och Torsten bor sedan på flera olika platser i Gävle, bl.a. i Villastaden och på Valbogatan, se Gävle och släkten, del II. Gerda och Torsten får tre döttrar: Eva (1905-2002), Sara (1908-1969) och Ulla (1910-2003). Eva var född juldagen 1905 och Sara julafton 1908; det sägs att barnmorskan tyckte familjen var jobbig.
Gerda och Torsten flyttar 1937 till Stockholm, där Torsten arbetade för Svenska tidningsutgivarföreningen. De bodde på Snoilskyvägen 38 i Fredhäll, längst västerut på Kungsholmen. Torsten dör redan 1940, och Gerda flyttar då tvärs över Tranebergssundet till Alvik i Bromma, där hon bor till sin död 1965 på Elvinggården, ett då nybyggt kollektivhus för ensamstående, bildade kvinnor. (Se dokumentärfilmen Huset om Elvinggården idag.)
Bland Gerdas umgänge i Stockholm fanns bland annat Birger Nerman, se Nobelpris.
Gerda plockade gärna svamp. Men hon var försiktig, och lämnade en bit på ett papper, så att man skulle kunna kontrollera den i efterhand om hon blev sjuk.
Jag minns Gerda väl från min barndom, och jag tyckte då att hon var väldigt gammal – hon blev 83 år.
Idag är det 230 år sedan Joachim Mau (1704-1792) avled. Han var min morfars mormors mormors mormors far.
En gren av mina förfäder var grosshandlare i Gävle på 1700- och 1800-talen. Det var framför allt några generationer i släkterna Elfbrink, Elfstrand och Göransson, vilka är väl kända i släkten. Men de var inte de första grosshandlarna i släkten utan föregicks av Joachim Mau, som kanske är mindre känd.
Joachim Mau var tysk, född i Lübeck 1704, och kom till Gävle när han var ca 20 år gammal. Han arbetade först som handelsbetjänt, och 1736 blev han själv borgare och handelsman i Gävle. Han startade en framgångsrik trävarufirma som gjorde honom mycket förmögen och bland de rikaste i Gävle. Joachim var gift med Catharina Thernberg (1713-1787), dotter till handelsmannen Johan Thernberg (död 1716) i Gävle. De fick 10 barn, av vilka bara två blev vuxna. Familjen hade förutom en gård i centrala Gävle även sommarstället Lexe vid Gavleån väster om Gävle.
Joachim Mau blev gammal, men på äldre dagar försvann det mesta av förmögenheten när hans son Johan Jakob Mau (1740-1784) och svärson Anders Jäderlund (1734-1772) båda misslyckades som grosshandlare och gjorde stora förluster; båda dog dessutom rätt unga.
Joachim Maus dotterdotter Karin Jäderlund (1769-1837) gifte sig 1794 med änklingen Daniel Elfstrand (1748-1815), och blev mamma till bl.a. Marie Elfstrand (1795-1851), gift med Anders Petter Göransson (1789-1850).
Idag är det 120 år sedan Fredrik Gripensvärds far, Fredrik Gripensvärd (1834-1902) avled.
Fredrik Gripensvärd d.ä. var född i Stockholm och tillhörde en adelssläkt som ursprungligen kom från Gästrikland; hans farfar Jakob Fougberg, som adlades Gripensvärd, (1742-1807) ägde (halva) Hammarby bruk i Ovansjö socken (söder om Storvik).
Fredrik Gripensvärd blev officer, så småningom major vid Livregementets dragonkår, och han sägs ha varit adjutant till prins August (1831-1873).
Fredrik Gripensvärd blev 1852 ägare till de två herrgårdarna Strömsta och Brunnsholm, som ligger bredvid varandra i Uppland, söder om Enköping; familjen bodde på Strömsta. På grund av dålig ekonomi blev han tvungen att sälja herrgårdarna 1881 och 1882. Familjetraditionen säger att han spelade bort Strömsta på kort, men jag gissar att det är en dramatisering av att han skaffade sig stora spelskulder.
Fredrik Gripensvärd gifte sig 1861 med grevinnan Hilda Gustava Spens (1836-1867), som fick tre barn:
Charlotta Gustava (Lotten) (1862-1905)
Hilda (1864-1941), gift 1893 med Johan Axel Gyllensvärd (1849-1933).
Fredrik Gripensvärd (1865-1942), gift med Siri Fogelmarck (1868-1944), min morfars moster. Han köpte 1918 tillbaka barndomshemmet Strömsta, men gick i konkurs och måste sälja det igen 1922 till Siris syster och svåger.
Hilda Gustava Gripensvärd dog redan 1867, när barnen var små, av hjärninflammation. Två år senare gifte Fredrik om sig med hennes storasyster Clara Spens (1831-1884); de fick inga barn. Hon dog i en trafikolycka dagen före julafton 1884; hon och Fredrik åkte i en släde på Kyrkogårdsgatan i Uppsala (fyra kvarter från där jag nu skriver detta), hästen blev skrämd och råkade i sken, släden välte och hon slog huvudet i ett träd och dog praktiskt taget omedelbart.
Prins Augusts värja, som sägs ha skänkts av honom till Fredrik Gripensvärd.
Jag och Julie flyttade till vår nuvarande lägenhet i Uppsala 1988. Den tillhör en liten bostadsrättsförening. I en av de andra trappuppgångarna bodde då en gammal dam Maria Vallin (1900-1993); hon hade bott där sedan huset byggdes 1930, men hennes man dog redan 1932 och Maria var änka i över 60 år. Jag hade aldrig någon närmare kontakt med henne, och hon dog alltså några år efter att vi flyttat hit. Men nu försöker jag göra en historik över tidigare boende i huset, och igår upptäckte jag att hon faktiskt var släkt med mig, åtminstone ingift.
Maria Vallin var född Sehlberg i Gävle 1900. Hennes farfar Carl Sehlberg (1821-1901) var grosshandlare i Gävle, och hans syster Betty Sehlberg (1820-1878) var gift med Göran Fredrik Göransson (1819-1900), bror till min morfars mormors mor Sophie Elfbrink född Göransson (1817-1860).
När Göran Fredrik Göransson 1868 efter sin andra konkurs lyckades starta om och bilda Sandvikens järnverks AB (nu Sandvik) hade han mycket hjälp av familj och vänner, och hans svågrar Carl Sehlberg och Wilhelm Elfbrink (Sophies man) hörde båda till dem som satsade både pengar och energi på Göranssons företag.
Efter gårdagens nyårsfyrverkerier, som jag såg delar av i Uppsala genom mitt fönster, vill jag uppmärksamma släktingen Carl Ulrik Fogelmark (1820-1880) som var fyrverkare; han sålde fyrverkeripjäser och arrangerade också fyrverkerier. Om han tillverkade pjäserna själv eller köpte dem från fabrik vet jag inte.
Carl Ulrik Fogelmark var syssling till min morfars morfars far Fredrik August Fogelmarck (1801-1868). Carl Ulrik föddes 17/7 1820 i Björke skola i Norra Björke socken i Västergötland, där hans far Peter Ulrik Fogelmark (1785-1842) var skollärare och klockare; Carl Ulrik dog 1/9 1880 i Vänersborg där han bodde sedan 1869.
I tidningsannonser ser man bl.a. att han 1875 i Landskrona gav ett ”batalj-fyrverkeri” med en imitation av slaget vid Narva.
Sämre hade det gått 1865, när det utbröt en eldsvåda i en lägenhet i Karlskrona som Carl Ulrik bebodde, och där han förvarade en stor del av sina fyrverkeripjäser; dessa antändes och exploderade under lång tid.
Sveriges riksdag hade 1866-1970 två kammare: första och andra kammaren, som i stort sett var likställda. En viktig skillnad var att andra kammaren valdes direkt i allmänna val, medan första kammaren valdes indirekt av landstingen. Kamrarna hade varsin talman.
Talman i andra kammaren var 1903-1912 Axel Swartling (1840-1918), en klädesfabrikör från Norrköping. Han var kusin till Wilhelm Fogelmarck! Deras mödrar Maria Mathilda Waefver (1808-1891) och Charlotta Waefver (1804-1864) var systrar, döttrar till handelsmannen Jakob Magnus Waefver (1762-1831) i Västervik (min morfars morfars morfar).
1909-1911 var alltså riksdagens båda talmän nära släktingar till Wilhelm Fogelmarck (som tyvärr själv var död sedan 1893).
Idag är det 110 år sedan Christian Lundeberg (1842-1911) dog den 10/11 1911. Han var gift med Anna Elfbrink (1844-1913), och därigenom svåger till mina förfäder Emma Elfbrink (1842-1910) och hennes man Wilhelm Fogelmarck (1835-1893). De två familjerna hade nära kontakt, både personligt och ekonomiskt; de bodde på Forsbacka resp. (sommartid) Mackmyra, en halvmil från varandra, men de ägde i många år de två bruken gemensamt, och de startade tillsammans Mackmyra Sulfit.
Christian Lundeberg är också, och kanske framför allt, släktens mest framträdande politiker. Han var ledamot av riksdagens första kammare från 1876 till sin död, och blev med tiden en av de ledande där; han var bl.a. ordförande i ”första kammarens majoritetsparti” (senare förenade högerpartiet). Hans främsta insats var som statsminister 2/8 – 7/11 1905 när han lyckades förhandla fram en fredlig upplösning av unionen med Norge. Han avslutade sin karriär som talman i första kammaren från 1909 till sin död 1911.
Min morfars morfar Wilhelm Fogelmarck (1835-1893) kom från Västervik till Valbo. Där gifte han sig med Emma Elfbrink (1842-1910) från en förmögen familj och genom henne blev han bl.a. ägare till Mackmyra bruk.
Wilhelms farfar Peter (Per) (1766-1829) var född i Fågelås socken, och hade tagit namnet Fogelmark efter hemsocknen, liksom före honom flera morbröder, minst en moster, och morfars bror. Mer om denna släktgren finns på sidan Fogelmarck. Släkten lever vidare, och idag finns 12 levande personer Fogelmarck över 16 år (och några yngre barn); alla är ättlingar till Stig Fogelmarck (1916-2006), som var sonson till Wilhelm Fogelmarcks bror Emil Fogelmarck (1833-1904). (Stig var alltså syssling till min morfar.) Wilhelm Fogelmarcks gren dog ut med hans barn; hans son Wilhelm (1872-1873) blev bara några månader, och de tre döttrarna förde ju inte namnet vidare.
Jag har nu sammanställt släkttabeller med alla (kända) Fogelmarck som tillhör denna släkt. Resultatet är en artikel En släkt Fogelmar(c)k från Fågelås. (Den är på ca 50 sidor, och lämpar sig mer som uppslagsbok än som sträckläsning.)
Men det finns också andra släkter Fogelmarck/Fogelmark. (Stavningen varierade förr i tiden. Nu stavar de i vår släkt med ck och övriga släkter med k, men så har det inte alltid varit.) Dels tog ytterligare några personer från Fågelås namnet Fogelmark, och det är okänt om de var släkt med våra förfäder eller inte; två av dessa släkter lever än idag. Dels har namnet tagits av några personer som inte alls verkar vara släkt; bland annat finns än idag personer Fogelmark i en släkt som kommer från Kråkshult i Småland.
Jag har nu också gjort en längre version av min sammanställning, med släkttabeller för alla släkter Fogelmark/Fogelmarck som jag funnit: Släkterna Fogelmar(c)k (ca 150 sidor).
Mina förfäder lät efter Olof Elfbrinks död 1835 bygga det stora Elfbrinkska gravkoret på Gävles då nya kyrkogård, se Elfbrinkska gravkoret. Men det finns också ett äldre gravkor, byggt ca 1774-86, som ligger alldeles bakom (öster om) Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle. Där begravdes runt år 1800 medlemmar från flera olika grosshandlarfamiljer i Gävle: Brändström, Elfstrand, Ennes, Valley. Gravkoret finns ännu kvar, men är sedan länge stängt.
I söndags var jag och Julie i Gävle; vi hade stannat kvar efter minnesstunden dagen innan efter min morbror Tage Klingberg (1942-2021). Vi gick då bl.a. förbi Trefaldighetskyrkan, och tittade på det gamla gravkoret. Just då kom en kyrkogårdsarbetare och gick in i gravkoret, så vi passade på att titta in. Gravkoret används nu som förråd, och golvet var delvis dolt av en skottkärra och andra redskap mm. Jag kunde dock se att det finns 6(?) stora plattor med text i golvet; under dessa finns gissningsvis gravar för de olika familjerna.
Jag har inte någon fullständig förteckning över vilka som är begravda i gravkoret, men till dem hör min morfars mormors farmors föräldrar Daniel Elfstrand (1748-1815) och hans första hustru Karin f. Lidman (1755-1789), liksom flera av deras barn.
