Olof Rudbeck

Olof (Olaus) Rudbeck d.ä. (1630 – 1702), professor i teoretisk medicin 1660-1691 vid Uppsala universitet, men också naturforskare, historiker, arkeolog m.m. Han var en vetenskaplig gigant i Uppsala under sin tid.

Olof var son till biskop Johannes Rudbeck (1681-1746) i Västerås. han studerade medicin i Uppsala och började tidigt med egen självständig forskning där han redan 1651-52 upptäckte lymfkärlssystemet, vilket han fick demonstrera för drottning Kristina på Uppsala slott i april 1652. Han blev medicine adjunkt 1655, e.o. professor 1658 och ordinarie professor 1660.

Han hade vida vetenskapliga intressen, liksom även stor praktisk verksamhetsförmåga. Bland annat anlade han en botanisk trädgård1 och lät bygga den anatomiska teatern ovanpå Gustavianum, universitetets dåvarande huvudbyggnad. Ett stort botaniskt projekt var att göra en flora med bilder på all världens växter; tyvärr blev det aldrig fullbordat; de flesta av de redan färdiga träsnitten förstördes i Uppsala brand 1702, några månader före Olof Rudbecks död.

Hans historieintresse ledde till hans stora vetenskapliga satsning på äldre dagar, verket Atlantica i fyra delar (1679-1702), där han med en blandning av allt mellan djup lärdom och rena stolligheter försökte visa att Sverige var urhemmet för det mesta i den antika världen; Noaks sonson Magog hade efter syndafloden utvandrat och slagit sig ned vid Östersjön, varifrån hans efterkommande (däribland goter, skyter, amasoner, trojaner m.fl.) hade utvandrat söderut och skapat i stort sett hela den klassiska civilisationen.

Olof Rudbeck verkade också för en modernisering av universitetet, och föreläste själv över olika praktiska ämnen. Han kom, delvis på grund av detta, i många konflikter med andra professorer.

Utanför universitetet startade Olof Rudbeck bl.a. regelbunden båttrafik mellan Uppsala och Stockholm.

Olof Rudbeck gifte sig 1655 med Vendela Lohrman (1637-1711); de fick 7 barn. Sonen Olof Rudbeck d.y. (1660-1640) efterträdde 1691 fadern som professor i medicin. Han är bland annat känd för Fågelboken med välgjorda avbildningar av fåglar.2 Han står dock i skuggan av sin far.
Olof Rudbeck d.y. var gift 3 gånger och fick (enligt Linné) 26 barn.

Se vidare Svenskt biografiskt lexikon: Olof (Olaus) Rudbeck och Olof Rudbeck.

Vid 300-årsminnet av Olof Rudbeks död 2002 instiftade Uppsala universitet Rudbecksmedaljen som sedan dess delas ut årligen till tre personer vid universitetet ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen”. Jag fick Rudbeckmedaljen 2012.

Min härstamning från Olof Rudbeck är följande (se också sidorna Adel och Sveden).

  1. Olof Rudbeck d.ä. (1630 – 1702), g.m. Vendela Lohrman (1837-1711)
  2. Olof Rudbeck d.y. (1660-1740), g.m. Anna Catharina Schönström (1681-1717).
  3. Anna Margareta Rudbeck (1698-1752), g.m. Paco Hårleman (1694-1763)
  4. Ulrika Charlotta Hårleman (1735-1775), g.m. Carl Gustaf Skogh (1723-c. 1788)
  5. Anna Margareta Skogh (1757-1843), g.m. Gabriel Holmberg (1769-1817)
  6. Lovisa Charlotta Holmberg (1796-1846), g.m. Gustaf Rahm (1787-1831)
  7. Anna Matilda Rahm (1824-1881), g.m. Per Gustaf Lyman (1822-1905)
  8. Gustaf Leonard Lyman (1848-1937), g.m. Emma Carolina Sofia Boström (1856-1936)
  9. Gerda Karolina Lyman (1882-1965), g.m. Torsten Serrander (1875-1940)
  10. Sara Serrander (1908-1969), g.m. Carl Klingberg (1905-1990)
  11. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- ), g.m. Bo Janson (1933-2004)
  12. Svante Janson (1955- )

  13. KÄLLOR:
    Svenskt biografiskt lexikon
    Nationalencyclopedien
    Gunnar Eriksson, Rudbeck 1630-1702, Atlantis 2002.
    Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor
    Kyrkoböcker


    Tillbaka till ”Skrytsläkten”.


    Noter:

  1. Den botaniska trädgården, numera Linnéträdgården vid Svartbäcksgatan, blev vida känd, och lär ha varit en viktig anledning till att Carl von Linné som ung valde att studera i Uppsala. Linné kom så småningom att både utvidga trädgården och själv bo med sin familj i den av Rudbeck byggda prefektbostaden.
  2. Det enda exemplaret av Fågelboken såldes till baron de Geer på Lövstabruk; boken gavs ut först 1985.