Biografi
Carl Peter Lehmann föddes den 10 oktober 1794 i Köpenhamn och avled den 3 september 1876 i Sigtuna. Han verkade under sin livstid i Danmark, Norge, Sverige, Finland, Ryssland och Nordamerika. Han är för eftervärlden främst känd som porträttmålare men han målade även landskap, historiska och mytologiska motiv, miniatyrmåleri, teaterdekor samt arbetade med daguerreotypi.

Under sin uppväxt reste Lehmann runt med sin familjs teatergrupp och uppträde tillsammans med sina bröder som bland annat akrobater och lindansare. Hans konstnärliga förmåga upptäcktes när han målade kulisser och andra dekorationer för teatern och han fortsatte sedan med miniatyrmåleri.

1817 gifte sig Lehmann med Sophie Nancy Perschy och paret flyttade till Bergen. Han avlade mästarprov som konstnär 1820 och fick efter det borgerskap i staden. Mellan 1817 och 1826 drev Lehmann en måleriskola i Bergen parallellt med att han utvecklade sitt eget konstnärskap. De landskapstavlor som Lehmann målade under denna period anses vara viktiga för den framväxande norska romantiken. Han deltog med sina tavlor i olika offentliga utställningar och vann 1822 Götiska förbundets pris för målningen Egir och Ran. Lehmann arbetade även vid Bergens teater som målare och maskinchef samt som konservator vid stadens museum.

Från 1826 övergick Lehmann allt mer till porträttmåleri som var en växande marknad. Han reste genom Sverige på väg mot Stockholm med stopp i flera städer på vägen. Mängden porträttbeställningar han fick gjorde att han hann måla ca 600 porträtt under resan som tog uppemot 3 år. Under 1830-talet bosatte sig Lehmann med sin familj i Sigtuna men han fortsatte resa runt i Sverige och grannländerna för att måla av kunder i olika städer. Då han mot slutet av sitt liv inte reste runt lika ofta återvände han till landskapsmåleriet och till mytologiska motiv. Enligt Lehmanns egna anteckningar slutade han måla kring 1867–1868.

Lehmann avled i Sigtuna 1876, samma år som sin hustru. I Sigtuna bodde familjen i ett hus som än idag kallas Lehmanska gården. Gården ligger i hörnet av Stora gatan och Ladugränd och ärvdes efter Lehmanns död av hans söner som fem år senare lämnade Sigtuna.

Konstnärskap
I sin egen förteckning anger Lehmann att han målat uppemot 4500 tavlor. Denna enorma produktion beror delvis på att Lehmann utvecklade ett mer fabriksmässigt arbetssätt som möjliggjorde snabb produktion. Hans porträtt följer i de allra flesta fall samma mall och är ofta målade mot en helfärgad bakgrund utan några detaljer. Det sägs också att han i förväg målade dukar med färdiga kroppar i olika volymer för att sedan på plats kunna måla in kundens ansikte och andra utpekande detaljer. Även ansiktena på tavlorna har ofta ganska lika ansiktsuttryck, men de bedömdes av samtiden att vara porträttlika avbildningar.

På Lehmanns tavlor ser man ofta att kläder och accessoarer är väldig lika varandra mellan olika tavlor, till exempel nästan identiska klänningar och stora fluffiga hattar. Det är därför lätt att efter ett tag kunna identifiera fler tavlor av konstnären baserat på gemensamma drag. Jämför de olika tavlor av Lehmann som finns på Digitalt museum och Norsk portrettarkiv.

Porträttmåleri i Sverige under 1800-talet
Tidigare under historien hade konst varit förbehållet de allra rikaste men under 1800-talets första hälft blev det allt vanligare för det framväxande borgerliga samhällsskiktet att låta sig avporträtteras. En tidstypisk detalj för dessa porträtt av borgare är att de ofta är avbildade med allvarliga ansiktsuttryck, något som skiljer sig mycket från 1700-talets porträtt.

Den växande gruppen som ville låta sig avbildas innebar att det för konstnärer som Lehmann fanns bra möjligheter till försörjning genom att resa runt till olika städer. Parallellt med Lehmann fanns det flertalet andra konstnärer, så kallade konterfejare, som försörjde sig på samma sätt, men Lehmann producerade i särklass flest tavlor. Utpekande för att detta var ett växande yrke är också att de flesta av dessa konstnärer höll sig till de nordiska länderna och varken besökte eller influerades av den kontinentala konsten.

Tavlor i släkten
Det som gör Lehmann särskilt intressant för vår släkthistoria är att flera personer i släkten blev avbildade av honom under hans besök i Gävle. Från tidningsannonser kan man se att han besökte Gävle under februari – april 1831 då fler av porträtten nedan kan ha målats. Porträttet av Sofie Elfbrink, född Göransson, bör dock vara några år yngre då hon 1831 endast var 13 år gammal. Det kan därför antas att Lehmann besökte Gävle vid ytterligare tillfällen.

Källor
Boo von Malmborg, Carl Peter Lehmann, Konsthistorisk tidskrift, vol. 29, s. 129-131, 1960.
Evald E.son Uggla. Per Krafft d.y. och samtida svenskt porträttmåleri, 1928, s. 84, 100, 167, 190, 191.
Fritz von Dardel. Minnen, första delen, 1911, s. 30.
Heimdall, 10/1 och 14/2 1829.
Tidning för Stora Kopparbergs län, 26/5 1831.
Weckoblad från Gävle, 19/2 1831.
Örebro tidning, 6/9 1851.

Sveriges hembygdsförbund
Norsk Kunstnerleksikon